Besök hos BM
Idag var jag och plutten på Mvc för kanske sista besöket (trodde vi tills vi fick veta att vi måste dit imorrn igen, ja kommer till detta).
Bäbisen verkar må bra, följer kurvan storleksmässigt och hjärtljudet låter bra enligt BM. Har även borrat ner huvudet, som jag förstod det, mycket långt ned och ligger nu startklar. BM undrade om jag inte kände ett stort tryck neråt. "Jo" sa jag. Men ja tänkte väl bara att de skulle va så och har därför inte tagit upp det.
Mamma däremot, som haft ett exemplariskt blodtryck rakt igenom i nio månader, har nu högt blodtryck. Vi tog om mätningen typ 4 ggr. Detta trots att jag inte stressar, satt i väntrummet i typ 15 min innan min tur så inget skynda på morgonkvisten, ligger mest på soffan på dagarna, minimal ansträngning osv osv. Så därför ska vi göra en extra kontroll imorgon. Ev krävs medicin såhär på slutet om det inte ser bättre ut imorgon. Håller tummarna för att detta bara va tillfälligt. Skönt att få kolla upp de ordentligt ändå, jag är ju ändå tokledig och har all tid i världen!
Tjöööööött, tjööött, tjött
Herreguuuuud va trött jag är!!! Inte mycket sömn alls inatt pga sammandragningar/förvärkar som nu verkar avtagit helt?!!? Tack? Suck. Och pga detta får jag ställa in dagens planer för jag mår seriöst inte bra av denna sömnbrist!
Kunde de inte bara fortsatt? Inte för att det är direkt behagligt men för att vi ska får träffa våran älskade bäbis snart!?
Mitt tålamod börjar ge vika, men jag vet att bäbisen har några dagar kvar till sitt förfogande så jag ska försöka hålla god min. Och sova ikapp!! Jag kommer bli någon form av elit-powernapare innan bäbisen ens tittat ut!
Bäbistokig i väntans tider.
Jag ser bara mammor med sina barnvagnar på mina promenader och jag önskar så mycket att även jag fick ha min bäbis på utsidan istället för i magen. Man har ju gått och blivit bäbistokig av förklarliga skäl!!
Jag googlar slemproppar, värkar och andra förlossningstecken, men än så har jag inte känt en tillstymmelse till att det ska vara på gång och räknar blint med att gå över tiden. Tråkigt, men samtidigt den mest realistiska inställningen. Om tiden bara kunde gå lite lite lite fortare.
Och om maj ändå kunde visa lite varmare vårväder skulle jag kunna sitta ute hela dagarna, men än så länge mest storm, mulet och regn. Lite sol idag dock, hurra hurra! Men jag vill ha mer! Svårt rastlös redan och än är det många dagar kvar av maj månad...
Hel och frisk
Dag två av ledighet och redan svårt uttråkad!! Igår kom en fin vän förbi, vi drack kaffe och surrade och tiden sprang iväg. En bra dag. Jag känner att jag behöver fler sådana dagar om inte dom här två (eller tre) veckorna som är kvar ska upplevas som en hel evighet. I mån av ork självklart. Vissa dagar är bara så sjukt mycket tröttare än andra.
Skrev till en vän som jag vet är beräknad nästan samtidigt som vi för att höra hur hon mådde och fick veta att hon snittats akut för tio dagar sedan och att bäbis behövde akut operation pga ett hjärtfel. Jag kände bara hur ont det måste göra i hennes mammahjärta och jag vill skänka alla styrkekramar till henne och familjen. Vilken dramatisk start på det nya livet, inte alls så som man föreställer sig.
Och samtidigt ber jag till gudarna att plutten kommer att komma ut hel och frisk!❤️
Sommarkänslor
Vädret igår var ju fantastiskt och känslan av att det snart är sommar infann sig. Jag promenerade i kvällssolen och hade min favvo dänga i öronen (längtar tills höfterna tillåter några danssteg också).
Att köpa shorts nu känns väldigt olämpligt för min del (även om jag gärna vill), fortfarande rund och god och utan vetskap om vart allt tar vägen sedan (lår, rumpa, höfter, mage?). Men jag klickade iallafall hem två klänningar som jag inte kunde motstå när jag fick 20% rabatt. Borde ju funka oavsett hur magen och resten av nederdelen återhämtar sig. Så nu längtar vi ännu mer. Sommaren får gärna komma nu tack!
Mammaledig alltså.
Det blev sista dagen idag. Allt jobb är klart, kontoret totalt tomt, fanns några timmar komp tillgodo. Så ja bestämde mig för att gå på ledigt en dag i förtid.
Känns jätteskönt och konstigt på samma gång. Just nu är de lite som att jag ska ha en långhelg bara. Har liksom inte riktigt förstått hur länge jag faktiskt kommer att vara hemma, och inte riktigt smält att det är för att vi ska bli tre istället för två. Mammaledig alltså, lite overkligt.
Men som sagt, väldigt väldigt skönt. Fötter och ben sväller mer och mer, och kroppen blir tröttare och tröttare. Så nu jäklar blir de ful-tights och vila tills bäbben äntligen vill komma ut.
Det är så spännande, och jag är så nyfiken på vem det är som ligger i magen. Över 90% av graviditeten har passerat, de närmar sig.
2 dagar kvar
Jag vaknar tidigt, när Ds klocka ringer. Men de gör inte så mycket när jag hinner både få en morgonkram och önska en bra dag. Solen skiner, och D påminner mig om att det bara är två arbetsdagar kvar. Skön känsla.
Förutom att jag är sådär vrålhungrig precis nu så att de känns som man har ett hål i magen. Dags att starta denna torsdag!
Föräldrakurs och förlossningsfilm. Redo?
Idag var vi på den sista av fyra träffar med föräldragruppen. Fokus var förlossning och smärtlindring.
Jag har kännt mig ganska lugn inför förlossningen, tänkt att de där ordnar sig, kan alla andra så kan jag. Inte tänkt och gruvat så mycket utan mer försökt att fokusera på annat.
Men idag fick vi se en film, visserligen en ganska bra film, men allt blev så påtagligt när den visade en riktig förlossning med riktig smärta och riktig bäbis som ploppar ut (till skillnad från tidigare rollspels-filmer vi fått se). Hur ska jag kunna hantera all den där smärtan? Jag kommer att få panik! Jag kommer helt säkert bryta ihop och vilja kasta in handduken!! Alla tankar som flög igenom huvudet på två sekunder.
Nu efter ett par timmar har mitt lugn börjat komma igen, och en fin vän som gått igenom detta redan tror på att kroppen har oanade krafter. Jag vill tro samma. Det börjar kännas att det inom en inte alltför lång tid kommer vara dags,och jag måste börja bygga upp mitt självförtroende (som normalt sett är väldigt bra, men som under denna graviditet brutits ned till obefintligt). Jag är otroligt tacksam för att bäbisen har världens bästa pappa, familjens hjälte, min hjälte, som kommer vara vid min sida. All kärlek åt honom!!
Vagnen klar.
Glömde berätta, men nu är även vagnen bäddad och klar. Köpte kudde och klädsel häromdagen. Och Neo har redan hittat dit och sover i den i morgonsolen som lyser in genom fönstret. Kisse får nog passa på att njuta nu för om ca en månad är de inte hans plats att sova på.
Skötbordet är också utrustat och på klädstrecket hänger pyttesmå byxor, tröjor och sockar och man kan ju inte annat än smälta inombords. Tänk när det även är en bäbis i dom pyttesmå kläderna?! Kärlek på hög nivå.
Vem är du därinne? Vi är supernyfikna.
Trött, tröttare, tröttast
Sovit på soffan sen kl 12.30, dvs nästan 3 timmar. Och jag är fortfarande lika förbannat trött. Hur är de möjligt? Kan man sova för mycket?
Gruvar just nu något enormt för hur jag ska kunna ställa om från att ha varit ledig i 3 dagar med en sovstund mitt på dagen till arbete där klockan ringer betydligt tidigare och inte tillåter någon dagsvila.
Det går tungt nu.
Helst skulle jag bara vilja isolera mig tills bäbisen kommit ut. Typ ligga på soffan i tights och en skitful T-shirt och bara vänta ut tiden... Synd att jag vet att det varken är möjligt eller speciellt hälsosamt.
Ovän med nacke och rygg
Vaknade imorse med ont i nacken. Jag hade väl sovit konstigt tänkte jag, men det blev bara värre och värre. Och inte nog med det lyckas jag sträcka mig i ryggen imorse strax innan föräldrakursen börjar. De va riktigt länge sen de hände sist. Att jag tvärgör en sån enkel rörelse som att exempelvis stänga en dörr för att sekunden senare vara totalt handikappad. Så Daniel fick skjussa hem mig då ja varken kan titta åt vänster, andas normalt eller röra ryggen. Med sammandragningar på det blir det ett ganska oskönt tillstånd.
Med rispåse på axlarna och i spikrak upprätt position spenderar jag eftermiddagen i soffan. Fy så onödigt. Och ännu mer tråkigt!!
En månad kvar
Det har varit tyst här ett tag. Mest för att livet är lite på paus såhär i väntans tider, och att min ork efter en arbetsvecka är i princip lika med noll och jag sover mig igenom helgerna. Dvs, det händer inte så himla mycket här för tillfället.
Bäbisen mår bra, duktig som redan lagt sig med huvudet neråt. En smart bäbis. Idag exakt en månad kvar till beräknad ankomst. Jag räknar dagar nu, och längtar mer än någonsin. Dels efter att få träffa underverket i magen, och dels för att bli av med lite sveda och värk. Det är tungt nu och mina knän och uppsvällda fötter protesterar dagligen.
Så vi tar en dag i taget, vissa gladare och piggare än andra. Idag tyvärr en mindre glad, men jag får en ny chans redan imorgon.
Spännande natt
Jag gick upp och skulle gå på toaletten i natt, men när jag känner på toalett dörren är den låst. Oj, tänkte jag, nu är D där inne! Jag viskar förlåt och så jag smyger tillbaka till sovrummet. Men där ligger ju D?!? Jag måste ha känt fel på dörren är min nästa tanke, så jag tassar tillbaka till toalettdörren för att känna igen. Men den går inte att öppna, den är låst!!??
Skräcken som går igenom mig i just denna sekund är inte lugn, om D ligger i sängen vem fasiken är då inne på vår toalett???
Jag går tillbaka till sovrummet och väcker D som ser både förvånad och chockad ut när jag säger att vår toalett dörr är låst och att jag trodde att det var han som var där...
Det är ju en himla tur att vår toalett går att låsa upp från utsidan med hjälp av en tång. För därinne sitter vår kissemiss, som inte bara lyckats stänga toalettdörren (som öppnas utåt och därför inte bara är att putta igen för att bli instängd), utan även lyckats låsa dörren?!! och därmed låsa in sig själv! Hur tusan gick de till kan man ju undra? och vad förvånade vi blev!
Skräcken som går igenom mig i just denna sekund är inte lugn, om D ligger i sängen vem fasiken är då inne på vår toalett???
Jag går tillbaka till sovrummet och väcker D som ser både förvånad och chockad ut när jag säger att vår toalett dörr är låst och att jag trodde att det var han som var där...
Det är ju en himla tur att vår toalett går att låsa upp från utsidan med hjälp av en tång. För därinne sitter vår kissemiss, som inte bara lyckats stänga toalettdörren (som öppnas utåt och därför inte bara är att putta igen för att bli instängd), utan även lyckats låsa dörren?!! och därmed låsa in sig själv! Hur tusan gick de till kan man ju undra? och vad förvånade vi blev!
Påsklov
Och så äntligen blev det påsklov. Mitt började dock inte på bästa sätt. Jag har ingen aning om varifrån denna enorma trötthet kom och dessutom med en bäbis som inte alls legat bra i magen idag, har jag spenderat långfredagen på soffan. Idag laddar vi batterier helt enkelt, och det är ju tur att påskhelgen innebär längre ledighet än bara två dagar så att en kan "slösas" bort i soffan. Jag ser fram emot att njuta resten av påsken med start imorgon.
Älsklingen var en pärla och åkte till Vezzo och köpte hem lite pasta, så nu ska vi frossa i pasta med gräddig sås och invänta lets dance.
60 dagar
Nedräkningen fortsätter och vi är såklart jättenyfikna på vem som ligger i magen. Det märks att det blivit lite mer ont om plats då sparkar snarare övergått till alien-rörelser där man ser på utsidan av magen när bäbis vänder på sig. Svårare att sova också då bäbis möblerar om i magen och trött är bara förnamnet, speciellt idag efter två usla nätter. Men humöret är ändå uppåt och positivt.
Lite overkligt känns de ändå, trots allt. Lite för att magen ännu inte är så stor och att vi ska ha en färdigbakad bäbis om två månader känns overkligt. Lite för att vi inte har köpt några bäbis grejer ännu så hemmet är fortfarande inte rustat för ett litet tillskott. Men de ska vi ändra på imorgon då vi planerar att komma hem med både säng och skötbord och diverse annat.
Jakten på järn
Jag trodde aldrig jag skulle säga det, jag älskar ju leverpastej, men jag börjar faktiskt vara lite less på dessa leverpastejmackor.
Denna ständiga jakt på järn, blodpudding som är kanske hur tråkigt som helst att äta, kött, broccoli, blutsaft, tabletter, börjar vara tröttsamt.
Alternativet till jakten på järn är inte ett alternativ egentligen så jag kör på såklart. Men om till och med favoritpålägget börjar kännas grått är det nog beviset på hur intensiv järnjakten varit.
Fredag imorrn och weekend i Sundsvall ska bli fantastiskt kul. Så nu ska jag äta mina leverpastejmackor och se till att jobba bort torsdagen så att det kan bli helg fort!
Tidig morgon
Måndag morgon. Vaken sedan halv sex pga en sprattlande bäbis i magen. Hårda sparkar, och ibland kittlande när träff under revbenet inträffar. Så vi får se hur länge energin orkar vara på topp.
Det är tur att det är kortvecka för min del då vi åker till Sundsvall för hotellmys och ett besök på Ikea. Som jag längtat. Välbehövligt att få åka bort en dag eller två också.
Vårkänslor och tjock näsa
Jag trodde att jag hunnit vänja mig vid täppt näsa vid detta laget, men så fel jag hade. Kanske snarare lärt mig att acceptera en viss grad av täppthet, men i veckan har jag fått smaka på annat. Denna vecka har slagit alla rekord och jag har vaknat varje morgon med tjock näsa och huvudvärk. Så himla tröttsamt. Jag trodde i måndags att det kanske var en förkylning på gång, men det har ju inte direkt brutit ut något större kaos i kroppen ännu och nu är det torsdag... så vad händer? Jag ogillar att va i detta mellanland, inte sjuk, men inte helt pigg heller. Och det tär på krafterna. De är så typiskt, jag som redan tycker att jag redan att har tillräckligt med kroppsliga besvär som hindrar mig från rörelse och aktivitet.
Tur att det börjar närma sig slutet, under 70 dagar kvar nu, och över 75 % har passerat.
Älskar för övrigt vårkänslorna och vårsolen som visat sig framme i många dagar nu. Hörde rykten om kyla och eventuellt snö framöver vilket kanske inte känns så kul, men och andra sidan hade jag nog inte förväntat mig att vi skulle gå raka vägen mot sommar så tidigt som i mitten på mars. Hoppats är en annan sak.
Även att vi tagit fram cyklarna gör mig glad. Jag som inte kan gå har nu en ny möjlighet att röra på mig utomhus. Det får bli cykelturer istället för promenader framöver.
Tur att det börjar närma sig slutet, under 70 dagar kvar nu, och över 75 % har passerat.
Älskar för övrigt vårkänslorna och vårsolen som visat sig framme i många dagar nu. Hörde rykten om kyla och eventuellt snö framöver vilket kanske inte känns så kul, men och andra sidan hade jag nog inte förväntat mig att vi skulle gå raka vägen mot sommar så tidigt som i mitten på mars. Hoppats är en annan sak.
Även att vi tagit fram cyklarna gör mig glad. Jag som inte kan gå har nu en ny möjlighet att röra på mig utomhus. Det får bli cykelturer istället för promenader framöver.
Kroppsförändring
Nog har man haft plattare mage i sitt liv! Hahaha. Det ser ju minst sagt lustigt ut. Just nu växer magen så det knakar och större kommer den att bli!
Unik
Det fina med dig är att du är du.
❤️
