ETT LITET STEG FRAMÅT ÄR BÄTTRE ÄN TVÅ STEG BAKÅT

Sista måndagen innan julafton. Tiden går verkligan jättefort. Bara sju luckor kvar i adventskalendern, bara sju. Fem arbetsdagar kvar, inklusive helgen före julafton. Jag kan bara i min vildaste fantasi försöka föreställa mig hur mycket folk som kommer att vara i rörelse den helgen. Jag ska ladda hela veckan för ett extra stort leende till de extra stressade sista-minuten-handlarna. Hoppas att jag kan hålla masken.

Och ingen PIN-kod till mitt antagningsbesked än! Vad är det som händer? Har postisgubben slarvat bort det viktigaste brevet av alla? Jag fick bara en massa reklam och en eländig räkning. Det var ändå säkert fem dagar sedan jag beställde en ny. Hrmf.

Helgen har iallafall varit till belåtenhen. Vi hade en jättetrevlig kväll i lördags, och jag gör gärna om den nästa helg, dock utan Petter som visade sig spela på O´Learys. Det enda han kunde var ju att vifta på armen lite stelt sådär. Nä. Tyvärr. Låga betyg, och jag är glad att jag slapp betala inträde. Vad var grejen med luvan förresten?

Mamma och hennes systrar har varit i Stockholm också, utan mig. Jag måste erkänna att jag har varit lite avensjuk. Fast mest vill jag nog bara umgås. Ibland saknar man bara sin mamma nått så alldeles otroligt mycket. Hoppas att ni hade trevligt. Jag kommer snart och hälsar på.