Inte en dag äldre än 10.

Jag hörde det välbekanta ljudet, och jag hörde rätt.
Han stannade alldeles utanför vår dörr och ivrig som jag blev skyndade vi ner. Precis som att vara barn på nytt.
Glassbilen!

Vad gör han här? Jag blev förvånad över att han faktiskt körde in på ett så relativt nytt bostadsområde som liljansberget. Är det verkligen lönsamt? Jag menar, det är väl kanske inte bästa "barn-familje-området" där det vanligtvis brukar säljas mest glass. Fast jag ska väl kanske inte dra förhastade slutsatser. Jag sprang ju ner för brinnande livet för att glassbilen inte skulle hinna åka sin väg, så kanske finns det fler glassätande ungdomar med barnasinnet kvar här i området?

Ja, vi köpte glass av glassbilen och jag kände mig inte en dag äldre än 10 när jag och lillebror stod och tittade på glassbilens ryggtavla och absolut inte kunde komma överrens om vilken glass vi skulle köpa.
Idag blev det en påse med lite mixade glassar, allt från små knattar och mickemouse till turkisk peppar och isglass.

Kallt, men väääldigt gott! :)


Jag är så jäkla stolt.

Det är bara så enkelt, jag är inte så dum som jag tror!
Jag är faktiskt riktigt bra ibland...

Poängen är att jag faktiskt klarade tentan! Som jag kämpade, varje dag, flera timmar i sträck för att klara godkäntgränsen. Jag satt och höll tummarna att poängen skulle räcka, bara precis över gränsen skulle räcka.
Och vad händer?
Jag klarar godkänt, yes, så jäkla skönt, men inte nog med det! Det står vg?! Kan de va sant? Det är helt sjukt? Är det fel någonstans? Får man inte lov att känna sig lite nöjd en sån här gång? :)

Nu slipper jag göra hemtenta på lördag v11 och kan med godanro åka till fjällen med min familj. Jag längtar.

Umeå open

Närmar sig med stormsteg, who´s up for it? :)

Ännu mera grekiska.

Nytt moment på kursen. Här trodde jag att jag hade gjort bort det värsta och vad händer? Ännu fler konstiga bokstäver i ett dubbelt så högt tempo. Tur att jag fick några lugnande ord av en klasskamrat som redan läst kursen en gång tidigare, efter det här blir det bara lättare. Tack och lov.

Så nytt moment med start igår och första deltentan på tisdag, 4 föreläsningar senare. Sedan ska man dessutom jobba hela helgen som om det inte redan vore nog. Puh.

Jag ska försöka samla lite kraft trots sjukdommar och annan press och faktiskt försöka förstå vad jag har antecknat hittills.

virus, jag hatar dig

Inte nog med att jag låg med migrän igår och bara ville skära bort huvudet från kroppen så har både jag och Jonas drabbats av något kostigt magvirus. Ont i magen nått så tragiskt! Vet som inte vart jag ska ta vägen, ´dessutom febrig och ont i halsen på det.

Först trodde jag att mina magsmärtor berodde på all treo och alvedon som jag knaprat, men när det fortfarande sitter i och Jonas också har samma symtom börjar man lite smått fundera på vad man stoppat i sig under helgen egentligen. Jag hoppas bara att det ger sig inom en snar framtid så man kan få känna sig som människa igen!

Fjällen var för övrigt mysig även om det inte blev maximal åkning den tiden vi var där. Otroligt mycket snö rillade ner under vår vistelse på fjället och även om alla andra kände lugnet så var jag faktiskt lite nervös över hurvida bilen skulle klara den branta, oplogade, smala branten från stugan och upp till vägen när vi skulle åka hem.

Nästa helg blir helt klart en alkoholfri helg!

Prat i nattmössan.

Inatt vaknade Jonas och började putta på mig, sittandes rakt upp, sedan slängde han täcket över mig och började mumla något om att
"hon ska ha örngotten.."
Det spelade ingen roll hur många gånger jag frågade vem hon va eller vad hon ville, han kom som aldrig längre i sin förklaring,
"eeehm, hon... hon ville ha täcket...".
Så efter några minuter tryckte jag ner honom på kudden igen, gav honom tillbaka sitt täcke och sa att
"vi ska inte stiga upp riktigt än, klockan är 04.30"

De där med att prata i sömnen är lite otäckt ändå. Som att vara vaken fast ändå kvar i drömmen på något sätt. Man vet som inte hur medveten personen i fråga är för verkligheten. Jag hoppas jag slipper ha ett samtal i sömnen igen på ett tag.

Imorgon är det dags, äntligen ska jag få skriva av den där tentan. Stressen igår har helt runnit av mig och jag har faktiskt tagit dagen med ro, trots att jag vet att jag kan långt i från allt. Men det känns som att jag kan det jag kan, och jag får göra det bästa av skrivningen imorgon. Hoppas att jag blir nöjd med det.
Jag har laddat upp med godis och fruk, så 6 timmar blir lätt som en plätt! (öööh, eller?)

Om jag inte frös så förbaskat skulle jag ha pallrat mig ut på en prommis i väntan på RoomService, men jag antar att min lata sida tagit över ikväll igen. Jag sitter nog här och väntar.

Vita bergstoppar och solsken, here we come.

Helgen har varit till belåtenhet. Torsdagen, alla hjärtans dag, som för övrigt jag anser borde kunna vara vilken dag som helst slutade med en date på Angelinis. Otroligt gott, och även baliyes med mjölk hemma i soffan. Fredagsmiddag på Olles och därefter inflyttningsfest. Lördagen bjöd vi på middag för att därefter heja fram kavajnissarna i melodifestivalen.

På fredag åker vi tydligen till fjällen, spontant, absolut helt oväntat, men det blir trevligt. Man kan ju hoppas att gårdagens underbart strålande väder letar sig upp till hemavan till helgen. Grilla korv, dricka varm choklad, känna suset i ansiktet när jag glider nedför backen. Kanske lite schlager på hotellet eller en kväll i bastund?

Hur som helst, det ska blir skoj. Jag hoppas bara att jag efter tentan på torsdag kan gå ut därifrån och verkligen känna att jag gjorde mitt bästa och vara nöjd med det. Då skulle jag kunna släppa allt för helgen och bara ha roligt.

Jag fick lite panik imorse när jag plötsligt insåg att det bara är två dagar kvar, och var står jag? Inte på träskeln till godkänt iallafall. Det är nog, för min egen skull, bäst om jag rycker mig i örat och går och gräver ner mig i böckerna.

Nu känner jag mig som en fattig stressad student, utan liv, och ingenstans att ta vägen.

Bra initiativ av en god klasskamrat.

Där sitter jag i 2 av 3 timmars föreläsning brevid en kille. Varken han eller jag har någon på andra sidan. Så varför har jag inte sagt mer än hej? Jag skäms nästan.

Iallafall så börjar den här killen prata med mig i slutet av 3:e timmen, frågar lite om studierna och vad jag gjort innan. Det visade sig att han läste ett program, medan jag läser fristående. Helt från ingenstans frågar han om jag skulle vilja studera med honom och några till någon dag innan tentan.

Tack gode gud för sociala och snälla människor säger jag. Kanske gjorde han det i sympati för att jag såg lite ensam ut, kanske för att vara snäll, kanske för att han trodde att jag kunna bidra eller för att jag verkade trevlig... Hur som helst är det precis vad jag behöver, lite studiekamratshjälp, någon att fråga om råd.

Jag är imponerad av initiativtagandet, och otroligt glad att jag kanske kan få lite stöd i mitt kaos av information. Så förhoppningsvis hör han av sig någon dag innan tentan.

En helg i schagerns namn.

Ja, det var alltså i lördags som vi hade bokat bort på O´learys för att äta middag i goda vänners lag och såklart se melodifestivalen. Vi fick ett runt bord, otroligt socialt, det borde man alltid få när man är många så alla kan se och prata med alla. Sedan kom servertisen (säger man så även om de var en kille?) med en silvrig pappersväska. Ett shlagerkit! Serpentiner, en tuta i silver, en glittrig penna, ballong och ett rosaglittrigt läppglans ingick.

Vi fick även höra att vi hamnade på tredjeplats. För vad undrar ni då? Men på 9 personer, som vi då var, beställde alla olika maträtter. 1:a platsen kammades tydligen hem av ett gäng på 20 personer, tidigare kollegor, som gick in för att jävlas. Men 9 olika rätter var ändå rätt bra, oplanerat, de måste ha varit ödet.

En otroligt trevlig kväll som, efter att alla O´learys besökare flytt efter melodifestivalen, slutade på Corona. Det måste vi göra om.

Upp blir ner tillslut.

Ett mål avklarat, nämligen godkänd deltenta. Det betyder att kapitel 1 och 2 i boken på något vis har satt sina spår i min söta men otroligt fullmatade och trötta hjärna.Nu återstår bara kapitel 3, 4, 5, 6, 7, 8, och 10.... sluttenta om 2 veckor! Tillåt mig att skrika; Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah. Hur f*n ska de gå till?

Idag bröt jag ihop, åtminstonde inombords. Efter en hel förmiddag i grupp inser jag att jag inte alls har förstått, att jag faktiskt ligger efter. Böckerna är inte längre bara böcker, dom är j*vla böcker, och jag är sur och grinig utåt, otroligt ledsen och utmattad innåt. Just nu känns allting som en omöjlighet och orken tryter.

Men efter uppförsbacke kommer utförsbacke....
jag försöker att klämma in positiviteten bland omöjlighetskänslorna.

Förresten, ni glömde väl inte bort att det var fettisdag idag.


Söndagsplugg.

Det känns inte alltför roligt att behöva traska iväg till skolan på en söndag för att försöka reda ut diverse begrepp och samband. Men det går inte att plugga här hemma, så jag har lixom inget val.
Såsnart som Linda kommer och hämtar nyckeln till lägenheten ska jag kila iväg. Hennes iver lurade upp mig alldelles tidigt imorse, jag trodde hon skulle ha stått här utanför för länge sen, bankandes på dörren med kartonger i handen. :)

Jag ser faktiskt fram emot att få en ny granne. Du är så välkommen.

Nostalgi utan dess like.

Ja, det är alltså i helgen "min" lägenhet får ny ägare för tredje gången. Jag var precis där, skulle hämta igen nyckeln som snart får byta ägare. Jag sprang upp för trappan, det kändes så bekant, så bra, men samtidigt så konstigt och ovant avlägset. Jag kom in i hallen och plötsligt minns jag hur det var, hur fint jag hade det, hur bra jag trivdes och hur glad jag kände mig över att varje dag få komma hem till min alldeles egna lilla håla.

Jag vill inte påstå att jag inte trivs nu, men allt gick så fort, och snabbt kommer de där vardagen som jag är så rädd för. Det har känts som en gråzon nu ett tag, men det ska snart bli bättre. Det bara måste.

En överblick sa mig att mina möbler mår ganska bra, saknar mitt barbord, det är så snyggt. Det är en speciell känsla att sitta på hög pall sådär. Sängen är såld, hoppas den fortsätter ge samma underbara skönhetssömn även till dig. Ska nog gå över dit imorgon igen och kika en sista gång, känna in atmosfären. Aahh.

Ikväll tycktes de sitta fint med en sväng på krogen, kanske blir det på tu man hand bara vi två, kanske hittar vi någonstans att ta vägen. Ingen som vet. Hoppas de blir trevligt iallafall.

Mobilhimlen.

Jag fick en ny mobil i födelsedagspresent. Alldeles svart, alldeles blank (iallafall tills jag satte mina feta fingeravtryck på den). Och det är helt underbart att få återgå till kära Sony Ericsson. Nu har jag äntligen fått en smart mobil, mitt ex måste ha varit dum i huvudet (om man kan säga så om en mobil?).

Den lyser i olika färger, den byter bakgrund alldeles själv och den kommer faktiskt ihåg alla nya ord man lägger till i ordlistan vilket är ett stort plus. Sedan, för att inte glömma att nämna det viktigaste, kan jag numera välja att ha en mp3 låt som ringsingnal. Så om jag inte svarar på en gång kan det bero på att jag har världens grymmaste ringsingnal! :)

RSS 2.0