ETT LITET STEG FRAMÅT ÄR BÄTTRE ÄN TVÅ STEG BAKÅT

Slängde just en blick på avdentskalendern, fylltd med choklad. Nu är det dags. Hela december är en endaste lång väntan på julafton, där varje dag räknas ner, bygger upp förväntan, en längtan efter familj och trygghet. Att november redan är slut är för mig obegripligt, var är det som händer med tiden? Men vem bryr sig om det! Jag är som ett litet barn och kommer att ställa klockan för att inte missa första avsnittet av adventskalendern klockan 9.00 imorgonbitti.

Hyllorna från Ikea är numera uppskruvade på väggen. Lite snett pga ett förtroende för ett missvisande vattenpass, men ingenting som inte går att leva med med lite hockus pockus. Det blev otroligt bra, nu är det bara dom där jäkla kuddfodralen som ska sys. Det är som att symaskinen sänder ut signaler att låta honom vara. Det sitter långt inne att komma till skott med just det där.

Ikväll ska jag och Jonas baka mammas berömda ananaspaj och ladda glöggkopparna. Myskväll och lite tv. Sofia kommer förbi också vilket jag ser fram emot, det var inte igår.

Jag läste i tidningen att vi mår bättre av att träffas, om än bara tio minuter för en snabbkaffe, än att sitta och chatta via datorn eller telefonen. Det kanske är det man ska försöka sträva efter. Det behöver ju inte alltid vara så märkvärdigt, bara att ses en liten stund, få en kram, säga hej?

Igår var det alltså äntligen dags. Med avresa 06.15 och en snäll Jonas som körde första sträckan, och nästen hela vägen så jag fick sova, åkte vi mot Haparanda. Ikea var målet och naturligtvis kunde vi inte hålla oss ifrån ett besök på Alko. Så efter en snabb vistelse utomlands och någon timmas promenad bland ikeahyllor kände vi oss ganska nöjda. Trots att man bara sitter i princip hela dagen tar det på krafterna. Det blev en lång dag.

Men vi kom hem tillslut med bla en efterlängtad skohylla, ett hyllplan, spotlights och lite annat. Dagens projekt blir att sy kuddar och borra hål i väggen. Betongvägg, så varning alla grannar! Min förhoppning är att jag orkar baka bröd också, men vi får se.

Precis lika samma som förra året. Inte allt för imponerande julbort, efterrättsbuffé och ett mycket trevligt sällskap. Artisterna gjorde sin grej medan vi andra minglade. Enda gången scenen fick riktig uppmärksamhet var när E-type slängde med håret och sköt sina eldkanoner. Han som har låtit lika i alla sina karriärsår, han som inte ens är bra, var alltså julgalans höjdpunkt. De, och när poståkeriet röjde häcken av sig i mittgången!

Det var nog tur att jag stannade i bilen när resten klev ur för att gå på krogen, för såhär dagen efter känner man sig inte alltid så uppåt. Det saknas några timmars sömn.

Och hur underbart ska det inte bli att få vara ledig en hel vecka! Hoppas att jag hinner ta vara på den, att jag hinner känna mig ledig och samla lite krafter. Det behövs nog såhär innan juletider.

Det är vad som erbjuds på Jula idag. Det hade jag helt förträngt, så det blev en glad överraskning när jag kom in i fikarummet och möts av ett flertal kaklådor uppställda. Men vart är godiset? Har vi blivit lurade.

Jula öppnar ännu ett varuhus i Sundsvall i helgen och därför bjudes även på smörgåstårta. Det är synd att jag har lunch sist, för tårtan är slut vilken minut som helst.

Det blir en helg med full fart inklusive julgala på lördagkväll. Jag vet inte riktigt om jag har säkerhetsbälte som klarar denna hastighet. Det är bara att hålla hårt i hatten. Tre dagar ska jag väl klara. Julgalan blir som ett trevligt avbrott mitt i all jäkt. Åters första julbord, lite underhållning och trevligt sällskap. Jag har inte varit så peppad under veckan, förra årets gala blev så lyckad så frågan är om det går att toppa! Jag ska göra mitt bästa för att bidra. :)

Förbannad men mest ledsen, orkeslös, och gråten bakom ögongloben.
Varför blir det alltid såhär?

Ibland önskar jag att jag hade samvete att inte vara så jäkla snäll hela tiden. Har jag inga rättigheter?

Nu är det bara 5 dagar kvar tills jag får vara ledig, och tanken slog mig just att om en vecka är jag troligen påväg till Ikea. Det ska bli otroligt kul, jag behöver inspireras lite. Kanske är Ikea platsen där en och annan julklapp även slinker med. Hemmet behöver ordnas upp, jag känner att nu behövs förändring.

Ska bli roligt att åka till Haparanda för en gångs skull. Ikea i Sundsvall känns lite tråkigt. Lite längre att åka, samma varor, men man får åtminstone se något annat. Sedan kanske vi hittar till Alko? Varför har dom ingen bra hemsida förresten? Jag blir lite besviken.

Och nu gäller det att hålla sig för munnen och tvätta händerna ordentligt. Sjukdom och elände är vad som ligger i luften. Det första som händer när jag kommer till jobbet är att Madde säger; "Är du förkyld? Det låter så." Hmm, ja, kanske. Jag har inte ens tänkt den tanken, men när man vänder sig om verkar det som om var och varannan låter snuvig eller ser lite hängig ut. En sjukanmäld. Jag vägrar... Bli sjuk alltså... Emily, krya på dig!

Thé och mycket frukt ska ta mig igenom detta onda moln av baciller. Inte nu. Jag orkar inte det.

För övrigt så har jag, som det verkar, blivit lite besatt, iallafall i smyg, av serien 24. Är nu inne på säsong 3 och det är sååå spännande. Hela tiden. Can´t wait to get home.

Igår åkte vi hem till Sävar för middag hos mamma. Hon överträffar alltid sig själv, och det är alltid lika gott. Ananaspaj till efterrätt gjorde all sin rätt.

Sedan skulle mamma leda ett bodypump pass i Sävar och de var väl en si sådär två år sedan jag tränade där så jag hakade på för kul skull. Och tror du inte det är exakt samma tanter som tränar där fortfarande, med exakt samma vikter och ser exakt lika dana ut. Två år utan förändring och jag som förslappat något vad gäller träningsfronten överglänste alla. Kändes lite som på den gamla goda tiden och det var riktigt kul.

Nu är det sex arbetsdagar kvar tills jag får en hel veckas ledigt. Motivantionen idag har verkligen varit i botten och jag känner mig låg. Ingenting känns kul. Jag hoppas att jag vaknar till en bättre dag imorgon.

Du är mitt bästa.

Jag vet inte vad som hände imorse, men tydligen så vaknade jag på alldeles rätt sida. Jag har varit på bra humör hela dagen vilket känns som en evighet sen sist. Det beror varken på att kunderna är trevliga, för det är dom inte, julklappsgnäll och utskällningar är fortfarande dominerande, eller att det är fredag och snart helg för även imorgon är arbetsdag för min del.

Jag är till och med lite effektiv på jobbet nu för tiden. Det händer grejer. Det är kul. Synd bara att man skulle vara så seg med att engagera sig. På nått sätt är det nog mitt sätt att få tiden att gå på dagarna, hålla mig sysselsatt med vad som helst, om än bara små skitsaker. Dessutom ger det resultat.

Ikväll skulle Jonas arbete ha nån middag på Äpplet med tre-rätters och underhållning, och så var de visst dans eller nått efteråt. Vi anmälde oss och det ska bli trevligt.

Vi ses ikväll.

Jag var på stan tidigare i veckan för att hitta ett par nya jeans. Men det första vi gör är att gå in på stadium och av någon outgrundlig anledning slutar det med att jag står och provar skidjackor och lyckas hitta en som är jättesnygg för 3000 kronor. 3000 KRONOR! suck. Mitt dilemma har nu varit att bestämma om den är 3000 kronor-snygg? Hur vet man det. Det är mycket pengar, jag tar mig ju till och med utomlands.

Efter ett litet lån köpte jag jackan och igårkväll beslutade jag mig för att behålla den. Hoppas jag inte ångrar mig för idag åker lapparna troligtvis (är fortfarande inte hundra) av.

Jeans lyckades jag köpa även om det inte fanns exakt min storlek. Jag blir så trött på att det alltid är min storlek som saknas. Vad har jag gjort för fel? Alla säger att "det är snyggt med långa ben" men ni anar inte vilket besvär dom ger mig ibland, tex vid byxshopping.


Måste ju också avslöja att första julskinkan är gratinerad och halft uppäten redan. Har just ätit frukost. Jag skulle inte äta julskinka idag så jag åt mig alldeles för mätt på fil å yoghurt istället. Sen kunde jag ändå inte hålla tassarna borta från skinkan så nu trillar jag snart av stolen. Uh.

Redan torsdag, fredag imorrn. Den här veckan är visserligen inte slut än, men den gick som så fort. 3 dagar kvar, sen får jag vara ledig. Sköna söndag.

Snön virvlar livligt i luften och snart ska jag promenera iväg till jobbet, kanske i min nya jacka?



Jag är glad när du är glad.

Jag får skuldkänslor. Ändå är det inte mitt fel.
Dom ringde från jobbet imorse och Maria ligger hemma sjuk. Jag som enda lediga kassör idag, blir såklart tillfrågad om jag kan jobba. En av mina två ända lediga dagar på två veckor, och hela dagen uppbokad, ändå får jag dåligt samvete när jag säger att jag inte kan komma in och jobba. Jag vet att hela dagen blir ett helvete bara pga att vi blir en man kort!

Kanske får detta dilemma upp ögonen på er. Det går inte att ha ett så tajt schemaupplägg att allt faller pga att en person blir sjuk! Man måste ju kunna vara sjuk en dag, herregud.

Borde jag har struntat i allt för att ställa upp och jobbat? Gaaaahh. Jag ställer alltid upp annars. Suck.

Idag får jag leva med ett lite halvtaskigt samvete när jag åker iväg på mina bestyr.

Hela dagen velade vi om vilken film vi skulle se på bio och vilken tid vi skulle gå. Skulle vi fika före bion, eller efteråt? Det slutade med att vi i sista stund kom på att vi skulle se den tidiga visningen, akutpopade popcorn, och jag sprang in och köade för biljetter medan Jonas parkerade. Det fanns tyvärr bara splittrade platser kvar. Synd.

Så vi vandrade iväg till News, köpte en Latte Mocha med grädde och chokladsås, sedan åkte vi hem och såg på Hairspray istället. Kanske inte direkt min typ av film, men en må bra film, helt klart.

Så nästa gång har Jonas lovat att han ska bestämma, film och allt runt omkring också. Då kanske vi får plats iallafall. Jag undrar varför inte inte bokade biljetter?

Det lyser vitt på marken och längtan efter att få springa ut bara växer ock växer desto längre dagen går. Det är så mysigt med snö. Hela morgonen har Kicki kämpat med att julpynta i entrén i butiken och jag börjar nästan känna att det är vinter på riktigt. Granen står klädd och tomten sjunger "Jingle bell" och vickar på rumpan såfort man går förbi. Röda bjällror dinglar i taket och gröna granslingor ringlar sig längsmed taket.

Jag och linda var på stan igår och sökte lite inspiration inför julshoppingen. Kreativiteten flödade och jag fick ett och annat bra julklappstips som jag ska försöka ta vara på. Är det för tidigt att julpynta redan? Längtar efter lite mysig belysning och lite röda färgkluttar i mitt hem. Levande ljus i fönstret eller en julstjärna? Lite nejlikor och clementiner.

Och nu är det även helt klart. Vecka 48 blir en vecka i total ledighet tillsammans med Jonas. Det ska bli otroligt skönt med ett avbrott lagom innan jul. Så nu ska jag jobba häcken av mig i dryga 2,5 veckor framöver. Puh. Jag måste tänka att det är värt mödan! Det ÄR värt mödan!

Jag blir ju rädd. Läser man tidningen råkar man inte på en utan ett tiotal artiklar som handlar om våld och rattfylla. Vart är världen påväg egentligen? Jag trodde vi var smartare än så. Men den senaste tiden har jag sagt det fler än en gång; "Det finns så mycket dumma människor".

Det känns som att folk inte tänker klart innan dom utför sina handlingar. Konsekvenserna då? Varför tänker ni inte på dom? Det är ju dom som blir själva resultatet. Ibland önskar man längre näsor åt folket!

Och ni som inte bytt till vinterdäck ännu borde skämmas! Hoppas ni har en bättre anledning än lathet!

Vilken helg!

Den började i fredags med full fart på jobbet. Nu har julhandeln kommit igång på riktigt. Håll i hatten för nu är det armbågarna fram som gäller.

Därefter åkte jag till Sofia för att förbereda en helkväll på Popup-festivalen. Det går inte att komma ifrån, men Moneybrother live gjorde kvällen flera gånger om. Han kan det där med show och leverera. Linda och Elin är ju som piff och puff, vilka pinglor. Kvällens citat går odiskutabelt till Sofia och hennes uttalande om publiken; "Dom ser ut som små smuddiga luddar". Haha. Va charmigt. Sam åkte ur idol, kunde inte ha varit mer tacksam.

Och mitt i natten efter ett toabesök upptäckte jag dessa stora vita fluffiga flingor som dalade ner på marken. Första snön, vilken lycka. Synd att den alltid ska förvandlas till regn och slask sådär i början.

Lördagskvällen blev hos Per med massor med trevliga människor. Gitarren var framme, men sången framfördes absolut bäst av alla andra utom gitarristen. Men vilket jäkla slit för att få tag på en taxi! Jag ångrar starkt att vi inte ringde i god tid. Halloween skapade kaos på linjen och alla taxibolag tutade upptaget. Tillslut blev målet, istället för att ta sig till krogen, att överhuvudtaget ta sig hem. Kanske var det det som gör att jag inte kan bestämma om kvällen blev lyckade eller inte? 

En skön promenad i en lätt isig men otroligt frisk luft, därefter tillbaka in i värmen med hjälp av glögg och några pepparkakor. Idag blir en dag i nuet.



Evergrey - Faith Restored