Födelsedag
28 år. Kan knappt fatta de själv. Jag får skicka ett stort tack till alla dom hälsat och grattat mig på min dag. Det värmer. Men den som gjorde en alldeles vanlig tråkig vardag till en speciell dag var mitt hjärta, utan honom hade jag inte känt att gårdagen var någonting annat än en vanlig tråkig onsdag. Frukost på säng, blombud till jobbet och världens bästa present. Och som om inte de var nog hade han bakat också! Jag älskar dig för att du får mig att känna mig speciell.
Jag längtar till på fredag när jag får krama min fina familj och bjuda på middag. Födelsedag är inte riktigt samma utan er. ❤️
Status.
Halvvägs genom fredagen. Lite snuvig. Lite tung i huvudet. Men med sol ute och just hemkommen från en inventering med lunch i sikte känns det som att den här dagen kommer att gå vägen den också.
Ser fram emot fint middagssällskap och hoppas på sol och mildare minusgrader imorgon, för i så fall ska jag lufta lungorna och samla D-vitamin!
Tillgångar och skulder?
Jag är så glad att vi kan prata med varandra du och jag. Inte prata för att klaga och dra ner, utan prata för att förändra och bygga upp.
Loggade in på CSN idag och läste på lite om min lånesituation. Det sved. Men jag är också nu mer än någonsin fast besluten om att den där skulden måste bort. Sedan loggade jag in för att ta del av mitt efterlängtade lönebesked och ser att min löneförhöjning är obefintlig. Det sved mer. Jag hoppas på en kompensation på februarilönen. Inte för att jag ligger och faller med de extra 3-5% jag skulle få, utan mer att pengar är ändå pengar och jag hatar hur det faktum att vi är beroende av dem kvarstår.
Lite januaribitter
Gråa mörka kalla dystra januari tar verkligen aldrig slut... Och det är inte ens onsdag än?! Japp, en aning less och omotiverad för stunden. Och ja brukar kunna veta varför, iallafall på ett ungefär. Men den här gången sitter jag mest och väntar, typ på bättre tider eller nått i den stilen. Typ lite mer ljus, lite mer sol, lite mer snö, lite mer energi, lite mer känsla av driv och engagemang.
Men de kommer. Jag konstaterade senast idag att januari nog varit såhär alltid, lång (trots att en vecka går bort i julledighet), seg, dyster, som att alla är i vinterdvala inklusive mig själv.
Jag fick en kram idag. Som så många andra dagar. Men den ger mig lika mycket glädje varje gång. Kramens dag hade jag helt missat. Vilket mysigt påhitt, en sån dag som jag tror jag ska lägga på minnet. Tänk att något så enkelt som en kram, en omfamning, av en bekant, eller någon du älskar och håller varmt om hjärtat, kan värma även det frusnaste hjärtat, ge hopp till den mest vilsna själ. Liksom inifrån och ut, och inte tvärtom. Man blir glad. Rakt igenom.
Trött?!
Tror ja lider av nått typ av trötthetssyndrom, om de nu ens finns nått som heter så? för jäklar va det är tufft på morgnarna numera. Och sen hela dagen.
Känns toppen att vi hann så mycket med flytten förra helgen så att vardagkvällarna kunnat avnjutas i soffan. Lite mer hyllor på väggarna, vinställ i köket och kontor, så är vi på plats på riktigt.
Fredag imorgon. Fast utan riktig fredagskänsla. Jag stålsätter mig redan nu för en hektisk dag innan jag kan slappna av. Men så mycket trevligare sällskapet, maten och ölen sen kommer bli.
Inflyttade
Jag måste erkänna att det inte alls kändes bra i fredags. Lite rädd. Lite tvivlande. Men nu är vi på plats och det har bara gått åt rätt håll. Utmattande helg med mycket bärande, packande, städande, men så himla skönt det känns att vi hunnit så mycket att det redan känns som ett "hemma". Snart vårt "hemma".
Jag älskar att den är stor. Att vi har mer än tre garderober. Att vi har plats för en spegel i hallen. Att vi har diskmaskin. Att bilen har motorvärmarplats och tak över huvudet. Att vår nya vardagsrumsmatta är fantastisk. Att vi har ett kontor. Att jag får ha kvar mina lila gardiner. Jag skulle nog kunna fortsätta.
Torsdag...
Kändes som om jag trillade ner i en grop igår. Och verkar väl inte ha lyckats kravla mig ur den ännu för humöret tillsammans med den allmänna känslan är verkligen i botten. Hjälper inte till att vara så sjukt jävla trött heller?! Den omtalade januaridepritionen?
Vi tittar åtminstone på solresor (nog för att välja hotell till och med kännts som att bestiga ett berg?), och med ett ok från chefen att jag får åka känner jag att lite sol nog skulle göra gott. Det får gärna kosta, jag kan unna mig lite lyx.
Och så flytten, att den äntligen är över snart. 2 dagar kvar.
10:e gången gilt.
Nu har vi börjar. D spenderade gårdagen med röj i nya lägenheten och jag med mina "älskade" flyttlådor. 10:e gången gilt? För jag räknade och det är precis så många gånger jag bytt "hemma". I snitt en gång per år sen jag flyttade hemifrån. Man skulle kunna tro att jag gillar hela grejen?!?! Men ska jag va ärlig förstår jag inte riktigt hur de kunnat bli så många. Det är absolut inte kul och det har många gånger varit mer nödvändigt än frivilligt.
Men jag tror på det här. För den här gången är jag inte ensam. Och vad som än händer tror jag att vi klarar det tillsammans.
Idag blir det utstäd av nya lägenheten. D ställde klockan på 06.30 imorse, vilket va en timme för tidigt. Och då var det färdigsovit!! Kanske bra att vänja kroppen vid tidiga morgnar, kanske en liten gnutta sorg att missa en sista sovmorgon. Hur som helst, det är bara klä på sig och börja göra. Tack och lov att det här flyttorojektet äntligen är igång, och slutet på mitt flyttkartongsliv äntligen är inom synhåll.
Men jag tror på det här.
Det nya året.
Nyåret blev enkelt med så grymt kul! Fick fira med syster och bror och hjärtat och hade inte velat vara på något annat ställe än just där just då.
Sen dess har jag hunnit spendera en dag i sängen med migrän från helvetet (sjukt ovärd dag), varit kissevakt (och nu vill ja typ ha en egen!), lunchat på stan, varit på bio, klippt mig, bowlat, sett typ 5 filmer. Jag som tycker att de inte händer så mycket inser ju nu att jag ändå verkar hålla mig sysselsatt.
Nu njuter vi av sista dagarna innan arbetslivet slår till igen.
