En ängel och en djävul.
Nu börjar jag kunna röra mig igen, men fy vilken duns. Jag är glad att jag valde att inte ta med mig datorn till skolan idag, för den hade nog inte mått jättebra efter ett pladask som det där. Och jag sörjer mina byxor. Kanske måste jag ha en liten begravning så jag får fälla en tår?
Pluggar, eller försöker iallafall. Men det går inge vidare. Jag är stressad över många saker prick nu. Och den stora frågan är om jag ska spela vollyboll med PWC imorrn, träffa lite företagsmänniskor och kanske knyta lite kontakter, eller om jag ska prioritera tid på tenta och förbereda min tripp till stockholm? Jag kan verkligen inte bestämma mig!
Jag önskar jag hade en liten ängel på min högra axel, och en djävul på min vänstra, som kunde slåss om för och nackdelar och bestämma åt mig. Haha.
PS.
Dagens tips;
- Kör inte löpning med spetstrosor!
- Löp med hysterisk musik i öronen (istället för ljudbok som jag brukar ha). Träningseffektiviteten ökar markant!
Jag är så dum!
Så de är ju bara att traska hem igen. Och jag hade inte tänkt gå tillbaka...
...förrens jag kommit ända hem och inser att jag kommer ångra mig om jag inte vänder om! Jag är ju ombytt och klar! Så det är bara att traska tillbaka igen. 3 vändor, iksu och tillbaka, fick bli uppvärmning. Men oj så onödigt. Jag är nog fortfarande lite irriterad. Aldrig mer.
Tur jag har god matlåda som väntar på mig i kylen. Dusch, mat, plugg, och sen ska jag krypa upp i soffan och se finalen av "ensam mamma söker".
Advent.
Första advent. Redan! Det är ju inte riktigt klokt. Men en pepparkaka och årets glögg ska jag nog styra upp. Juletider är ju bara såå mysigt. Sen ska jag mentalt förbereda mig för en alldeles fullspeckad vecka. Prick nu förstår jag faktiskt inte hur jag ska hinna med, men små steg och framförallt ett steg i taget, brukar ju hjälpa.
Jag längtar efter mitt jullov! Mindre än en månad kvar nu! Lovley.
Salt.
Idag skulle jag göra så mycket saker, men jag kan inte för jag håller tummarna för H som skriver omtenta! Kan han inte bara vara klar snart så jag kan sluta oroa mig?
Jag ska försöka fokusera hjärnan på lite plugg nu, här kan jag ju inte bara sitta som ett fån. Och baka bröd. Mums. Effektiv nu ger ledigt ikväll, för ikväll ska vi ut och äta.
Det är minsann inte tomtegröt!
Just nu känns allt som en gröt! Och det är minsann inte tomtegröt! För den tycker jag om!
Hyresgästföreningen plingade just på, och häromdagen var det nått elbolag som försökte sälja in sig och ville jag ska skriva på och gå med i deras organisation. För de första blir jag livrädd varje gång det plingar på dörren. Och för det andra så är jag väldigt skeptisk när de försöker sälja in sig. Allt låter ju så jäkla bra, men hur fan ska man veta om dom försöker luras? Och såklart gäller ju bara erbjudandet medan de står i dörren! Kanske går jag miste om världens chans, men jag blånekar att skriva på något med en minuts betänketid efter att en säljare dragit sitt säljsnack. Är det så dåligt att vara lite kritisk? Eller är det att vara FÖR kritisk?
Just another day?
Och nu är biljetter bokade. Kul och nervöst. Jag är glad att jag har några dagar på mig att förbereda mig, och jag har fått lite tips av en klasskompis om vad som kan förväntas komma på tal. Jag måste ju prova. Någon gång ska ju vara den första.
Nu ska jag ge magen mat. Hejsvej.
Kaviar är min drog.
Nu ska jag bre kaviar-mackor i mängder och bara äta och äta, och sen sova som ett litet barn med ett leende på läpparna! Kaviar är min drog, så jäkla gott! Inte fin kaviar, bara vanlig på tub. Kalles. Kalles randiga speciallt. Mmmmmm. Tack alla ni för en superkul kväll.
Skål för allt bra med livet!
Jag fick med mig ett par skor hem, som jag måste prova lite mer (jag hade så fula och opassande byxor på mig haha) och en halsduk. Och första julklappen har jag köpt. Jag är lite förvånad över min framförhållning, julklappar brukar vara sista minuten shopping varje år.
Nu ska jag slänga in lax i ugnen och höra mig för hur kvällen ska bli. Vinet är på kylning så jag hoppas på att få fira lite. Fira vad kan man undra, men allt är bara så bra prick nu. Så varför inte fira livet, att jag klarade tentan, att jag är glad och mår bra, att jag hittat tillbaka till skolmotivationen, att det snart är jul, vänner, pojkvänner, familj.. ja allt! Vi firar allt! Skål på den!
Tillskott i grannlägenheten.
Min granne har skaffat hund (eller lånat hund, vad vet jag), och hundskrället verkar inte tycka omo att bli lämnad ensam för den bara skäller och skäller och skäller. Jag vet inte om jag ska bli irriterad över att det låter så högt så att jag skulle kunna tro att den sitter i min egne lägenhet, eller om jag ska tycka synd om hunden!
Den är söt, en golden, jag träffade dom i trapphuset tidigare i veckan. Men söt eller inte, det börjar bli sjukt irriterande att hunden i princip varje dag runt 10-11 tiden börjar skälla som en tok. Borde jag klaga? Eller borde jag vänta och se om han får pli på hunden? (eller lämnar tillbaka den om den nu är lånad?)
Miss You.
"To see you when I wake up
Is a gift I didn't think could be real.
To know that you feel the same as I do
Is a three-fold, Utopian dream.
You do something to me that I can't explain.
So would I be out of line if I said "I miss you"?
I see your picture.
I smell your skin on
The empty pillow next to mine.
You have only been gone ten days,
But already I'm wasting away."
Fan va bra jag är! Haha.
Trallalaaaalala. Känns toppen. Obeskrivligt. Weee. What to do? Fira? Skutta? Dansa?
Frihetskänsla.
Fredag, redan hemma från skolan, och en helt oplanerad helg! Renskrivning av grupparbete, en sväng på iksu, och sen.. ja vad ska jag göra sen? Så himla skönt att för en gångs skull inte ha något på schemat! Välkommen underbara helg!
Nya skor?
Glad ett år senare.
Dagens höjdpunkt var att dom delade ut kinderchoklad i hörsalsrundan och nått annat godis och att hela klassen sitter och prasslar med godispapper, spelar patians på datorn, leker med mobilen och ritar roliga gubbar hellre än att lyssna på föreläsningen. Jag vill inte påstå att jag var sämre, han kommer nämligen ingen som helst vart. Dagens föreläsning var rena rama bakslaget. Jag hoppas han går igenom mer imorrn, börjar bli lite smått "irriterad" nu. Jag vill lära mig mer! (jag vet, det brukar vara tvärtom).
I övrigt kan jag nog bara säga att jag är glad. Tyngsta höstterminen någonsin satte sina spår men nu känns det nästan kul. Och så har jag ju världens bästa H också. Han som gör mig så glad. Inte trodde jag att jag skulle må så bra ett år senare liksom.
Tove Styrkes nya...
Här är en kort version.
Är han lat?
Snart iväg till skolan efter en riktigt effektiv morgon. Två kapitel lästa och en prommis. Ser på schemat att läraren ändrar schematiderna för tredje gången nu, han drar ner på lektionstiden gång på gång. Är han lat, eller behöver vi inte tiden? Han ger oss även 20 minuters raster istället för 15 och själv kommer han efter 25 minuter. Är han lat, eller behöver vi inte tiden? Himla oeffektivt kan jag tycka. När man ändå är i skolan kan han väl köra på.
Om jag vinner en miljon idag..
Jag hittade en oskrapad triss i min plånbok precis, så nu ska jag fylla på kaffemuggen och skrapa fram en miljon. Drömma kan man ju alltid. Om jag vinner en miljon drar vi till thailand över jul. Bra plan, nu skapar jag. Hejsvej.
Förspel i bion?
En annan lustig sak hände också. När vi hade satt oss i biosalongen kom det in ett par som typ inte kunde hålla händerna borta från varandra en endaste sekund, och jag sa till H att dom där två måste ju vara nykära eller nått. Kanske 20 min in i filmen ställer sig tjejen upp och går ut och killen tittar på henne och ler medan hon går ut. Hela raden måste resa sig och det är många suck. Efter det sitter killen framåtlutad och blickar upp mot dörren och ler i kanske 3 minuter, sedan måste raden framför resa sig igen för då går han också ut. Ingen av dom kommer tillbaka... Förspel i biosalongen? Min fråga är bara varför dom inte går samtidigt? Trodde dom att det skulle vara mindre misstänksamt att gå ut med 3 mins mellanrum? och låta raden ställa sig upp två gånger? Hm.
Nu ska jag läsa klart det här kapitlet och packa väskan. Iksu och älskade familjen väntar.
Duck and Run.
This world can turn me down but I
Wont turn away
And I wont duck and run, cause
Im not built that way
When everything is gone there is
Nothing there to fear
This world cannot bring me down
No cause I am already here, oh no!
Lätta fötter.
Nu hoppa jag omkring i lägenheten med lätta fötter!
Vem kan man lita på? Hur känns ett svek?
En del av en krönika jag läste här http://www.dn.se/insidan/hur-kanns-ett-svek-1.989622.
Svek. Ett kort och koncist ord. Mjukt i början, hårt på slutet. Precis som ett svek kan kännas. Vi trodde ju att vi hade en överenskommelse. Vi trodde på den här människan, att hon eller han ville oss väl. Vi sänkte garden och blottade vårt mjuka hjärta. Vi gjorde oss sårbara. För bara där, i tilliten, känner vi oss hela. Ingen vill ju självmant vada i bitterhet. Även om lite sund misstänksamhet kan vara bra att ha ibland. Som skydd.
Tillit är grunden för demokrati. Vad händer med samhällsbygget när människor upplever att de sviks? Vågar vi lita på skolan, vården och äldreomsorgen i spåren av alla sociala nedskärningar och förändringar? Vad händer med tilliten när makthavare missbrukar människors förtroende och handlar egennyttigt?
Tillit och svek hänger tätt samman.Vi förväntar oss något av en annan, någon (eller något) som vi tror på. I kärlek är det ganska enkelt. Där har vi ett avtal och båda parter vet vad som gäller. Det är du och jag.
När det gäller vänskap är det mycket svårare. Vi kan älska våra vänner hett och ömt, men vi kan inte kräva total trohet. Och vi kan inte luta oss mot juridiken. I vänskap finns inga skilsmässoförhandlingar.
Vad kan vi förvänta oss av våra föräldrar? Av våra barn? Kan vi förvänta oss något av arbetskompisarna? Av våra chefer? Våra lärare i skolan? Om vi sänker förväntningarna, mår vi bättre då? Eller betyder det bara att vi slutat känna tillit?
Laddar för en helkväll.
Efter att jag dränkte min mat med soya har jag nu försökt pilla i mig så mycket som jag kunnat utan att förgiftas av soyaöverdos. Nu målar vi naglar, smuttar på vin och laddar för en helkväll på Rex. Middag och hela köret. Lovely.
Han som gör mig så glad.
Lite mer färg på tillvaron.
Fick lite mer färg på tillvaron idag (i dubbel bemärkelse faktiskt). Färgade håret och känner mig som en ny människa. Lunch med söta mamma, vilket var uppskattat när det känns som hundra år sen vi sågs. Men jag insåg snabbt att sömnbrist och senaste tidens press satt sina spår och jag var kanske inte den mest entusiastiske tjejen på stan idag.
Har även hunnit skicka in ett arbete, säga hej till bäst-killen och fått gulligaste brevet med posten! Farfar är den sötaste och jag saknar honom, mer än han tror! Godisskålen är fylld, och jag känner mig gladare och lättare än jag gjort på hela terminen! Idolkväll ikväll, frukostdejt imorrnbitti och sittning på Rex imorgonkväll. Jag bara njuter!
Go å gla!
Jag gick raka vägen till Rött för att få fläskfilé, klyftpotatis (som för övrigt nog var dom godaste jag ätit i hela mitt liv) och öl serverat alldeles lagom i tid till jag kom dit och en stor kram från den bästa. Precis vad jag behövde. Imorgon är det hans tur så jag håller alla mina tummar och tår.
Sedan jag kom hem har jag bara legat på soffan, ätit nötter och kollat på film. She´s out of my league. Jag kände mig lättroad ikväll, och kom på mig själv sitta och fnissa i soffan alldeles ensam. Det var precis vad jag behövde. Och filmen var rätt söt, och slutade lyckligt såklart. Precis som det ska va.
Imorgon har jag bara en uppgift att styra upp, sen är det frissan, lunch på stan och ledig helg som väntar. Jag ska trycka på paus och det ska bli så himla skönt.
Mer ångest än kul.
Usch. Betydligt mer ångest än kul. Nu är det snart dags. Upp till bevis.
Det är väl helt enkelt bara att samla ihop nerverna och packa väskan. Nu kör vi. Wish me luck!
Sounds like a sound.
Know what you know, know what you can.
Feelings around you.
Sounds within the room.
Do not look back on what you did not do,
look ahead on what is yet to come.
Tentastress?
Idag när jag kom hem stod det blommor i korridoren mitt emellan min och grannens dörr. För en sekund inbillade jag mig att jag hade fått blombud, men dom var till grannen. Haha. Ibland hoppas man nog lite för mycket. :)
Det pirrar i hela kroppen, jag är rastlös, stressad, hittar ingen ro, äter konstant... vad är problemet? Önskar bara att man kunde känna lugnet, jag mår inte bra av det här! Försökte med att tända ett ljus och hälla upp ett glas vin, men fortfarande kryper det i kroppen. I kontrast med att hjärnan är helt slut och lusten att läsa är minimal. En riktigt dålig kombination ska jag tala om!
Jag försöker intala mig att jag har gjort vad jag har kunnat och att det nu får gå som det går. Idag är första dagen som jag faktiskt känt att några poletter trillat ner och att några frågetecken klarnat. Men det är långt ifrån alla och jag önskar att vi hade haft en dag till, så kanske jag hade kunnat känna mig sådär förberedd som jag brukar när det är dags för tenta.
Jag brukar ju tycka det är ganska kul med tenta, när man verkligen måste prestera, visa vad man går för, och få bevis på vad man faktiskt har lärt sig.
