Ord och handling hänger ihop.

Tänk om folk kunde börja kommunicera med varandra vad många missförstånd som vi skulle slippa. Tänk om folk kunde förstå att ord och handling går hand i hand, och börja agera efter vad som kommer ur munnen. Det är alltid lättare att ta till sig något som görs än något som sägs!

Håller du inte med? Tänk dig själv hur mycket skit som folk snackar. I nästa stund agerar dom helt emot sin egen talan. Vad ska man då tro? Hur lätt är det att lita på en sån person? Dina gester och ditt sätt att leva påverkar din omgivning minst lika mycket, om inte mer, än det du säger att du vill och det du står för.

Många pratar alldeles för mycket. Ingenting händer. Jag förstår att det finns dom som blir irriterade och ledsna, besvikna många gånger och kanske till och med sårade och arga.

!


Du förtjänar någon som älskar dig, någon som alltid sätter dig främst,
tar hand om dig, skrattar med dig när du är glad, tröstar dig när du är ledsen.

Fyrverkerikaos.

Herregud vad folk det är som handlar, på självaste nyårsafton. Ska man vara hemma en sån här dag? Promenera i den nykommna snön, prova kläder, förbereda middag, längta efter nästa år? Det är iallafall vad jag hade gjort. Hälften av alla inköp är nog raketer. Jag tycker det känns som bortkastade pengar. Det är över på 1,5 minut och poff har pengarna brunnit upp. Fast samtidigt är det lite mysigt också med alla glada färger på himlen.

Några timmar för tidigt; Gott Nytt År!
Förra nyårsafton önskade jag att det här skulle bli mitt bästa år hittills, att jag skulle få börja om helt från början och att allt bara skulle bli bättre. Jag tror bestämt att min önska slog in. Det har varit ett underbart år, som visserligen har gått alldeles för fort och kanske inte varit helt perfekt på alla plan alla gånger, men jag hoppas att nästa år får fortsätta i samma riktning. Och framförallt att det blir ett friskare år utan hosta och snuva!

Kvällen känns aningen oplanerad och jag har ingen aningen om vad som ska hända, men jag hoppas att det blir kul. Som Jenny sa till mig idag, det blir ändå vad man gör det till! Så med en rosa i handen ska möta kvällen med positiv anda. Känner jag inte så många nu kanske jag känner en fler imorgon.

Hoppas vi ses.

Är det inte lunch snart?

Tv-spel.

Jag måste vara en besvärlig flickvän att leva med för jag har ett visst behov av att det händer saker och ting om dagarna. Igår var jag uttråkad. Jag vill skratta, diskutera, busa, känna spänning och förväntan, överraska, bli överraskad. Dagarna måste ändra lite på sig.

Ja, så igår brände vi först en skiva med BARA glada låtar och därefter åkte vi helt enkelt hem till Sävar, i snöyran, för att låna gamla hederliga supernintendo. Tv-spel är en riktig höjdare när man känner att allt är tråkigt. Laddade spelet med supermario och sen var det bara att tuta och köra. Jonas dog bort våra liv och jag tappade Yoshi hela tiden, men annars var vi ganska bra. Tur arr det finns extraliv. :)

Och se det snöar. Nu ska vi ut och göra snöänglar.

Förtrollad.

Jag ville se en bra mysfilm som man blir glad av, och det var precis vad jag fick. Otroligt charmig och välgjord, med ett alldeles underbart lyckligt slut. Det är en film som jag kan rekomendera er som gillar disneys barsagor och lyckliga slut. Förtrollad alltså.
Och en sak till med bio; biosofforna längst upp i salongen är totalt underskattade. Okej, du får kanske inte det ultimata bioljudet som centreras mitt i salongen, men du har hur bra sikt som helst. Ingen nöt framfördig som skymmer halva textraden, och hur mycket benutrymme som helst. Råbra.

Just nu sitter jag som mest och väntar på att solen ska börja stråla så att jag kan få en promenad i fint väder. Det verkar gå trögt. Antingen har solen inte tänkt gå upp idag eller så blir det helt enkelt inte bättre än såhär. Frågan är ju om jag inte måste pallra mig ut ändå? Sluta gruva! Bara gå!


Skor på rean.

Att börja armbåga sig fram bland klädgalgar och köer till provrum gör att man blir matt i kroppen av bara tanken. Reakläderna är ändå bara hösten och vinterns överblivna och väldigt sällan hittar man något snyggt.

Jag har väldigt länge pratat om ett par nya skor. Mina stövlar har hål i sulan och saknar klack, mina kära favoritskor, helt oersättliga. Så jag bestämde mig för att om jag ska fynda något på rean så var det ett par skor, eller eventuellt ett par jeans. Jag tror att jag varit inne i alla skoaffärer jag kunnat komma på men utan lycka. Alla verkar hitta snygga skor utom jag.
Men vilken lycka. Idag såg jag med mitt högra öga ett par fina skor... nu köpta, vilket fynd! Ena skon, vänstern, är lite trång över tårna medan högerskon är kanske hur skön som helst. Jag hoppas den går ut sig och hänger med mig vartän jag går.

Ikväll ska vi laga god mat. Lax på saltbädd, bakad potatis och romsås. En mysmiddag i vintermörkret.

Dagens bästa..

...stund var när jag fick sätta mig ner i min ensamhet, trycka en banan, klä av en klementin och sörpla mitt kaffe alldeles ifred! Det kan inte vara min dag varje dag även om jag så skulle önska. Det kommer en ny dag imorgon, jag längtar redan dit.

Äntligen julafton.

God jul mina vänner.
Dagen vi väntat på är här och snart redan slut. Jag vet inte riktigt hur det går till men tiden är ett konstigt fenomen. Jag som inte önskade mig en endaste sak fick mer än jag behövde. Jag är otroligt tacksam så tack så mycket.

Hoppas att ni får en mysig kväll och att ni äter er härligt julfeta. Ångesten får ni ta itu med imorgon, jag försöker ignorera min, för det är ju bara jul en gång om år.

Mätt och belåten ska jag invänta Karl-Bertils jul.

Sista rycket.

Nu gäller det. Sista rycker innan julefrid. 06.00 börjar min dag imorgon och just nu känns det tungt med tanke på att jag inte alls är så trött som jag önskar att jag var. Till och med vaken och på jobbet innan julkalendern ens hunnit börja. Men 4 arbetsdagar till innan självaste julafton borde jag väl klara!

Jag var hem till Sävar idag och lämade av lite julklappar och tittade på granen. Jag önskar att vi också kunde ha julgran inne, det är så mysigt. Men i brist på utrymme får våran balkonggran duga, och han gör sig bättre nu när jag knöt fast lite röda julgranskulor i den. Synd att den ska blåsa omkull hela tiden.

Fick iallafall äntligen tag på nån tjej nere på Antagningen imorse, efter ca 40 minuters telefonkö. Tur jag hade högtalarfunktion så ja slapp sitta med luren i örat. Jag hade blivit antagen och hon kryssade svar JA på kursen åt mig. Dessvärre hade jag glömt att prioritera mina sökningar efter vilken jag helst ville gå. Jag är alltså struken från mitt egentliga förstahandsval. Men jag jobbar på saken, och hur som helst ska båda kurserna läsas så Universitetet, here I come! :)
Och förhoppningsvis kommer PIN-koden med posten sa hon. 5 arbetsdagar. Hoppas hon har rätt, för annars...

Sweet dreams.


studera.nu my ass

Jag känner mig lite för mycket stressad nu. Ingen PIN-kod idag heller. Och när jag ska ringa dit säger rösten i telefonen "alla linjer är upptagna nu, samtalet kopplas ner". Jaha.
Jag skrev ett mail också, så jag hoppas det finns någon som svarar åtminstonde samma dag, jag behöver veta nu. Jag har ju tagit tjänstledigt, min chef behöver i sin tur veta om jag blir kvar eller behöver en ersättare.
Bekymmer och elände.

Lite bättre service är vad jag behöver. Det är för tusan snart.

En kväll.



Om du bara ville,
Om du bara vågade,
Tillsammans kan vi bestiga berg,
Korsa hav,
Visa kärlek och bekämpa hat,
Tillsammans kan vi nå hur långt som helst.



Chris Daughtry - Its not over

Petter var inte ens värd 20 kr för garderoben.

Sista måndagen innan julafton. Tiden går verkligan jättefort. Bara sju luckor kvar i adventskalendern, bara sju. Fem arbetsdagar kvar, inklusive helgen före julafton. Jag kan bara i min vildaste fantasi försöka föreställa mig hur mycket folk som kommer att vara i rörelse den helgen. Jag ska ladda hela veckan för ett extra stort leende till de extra stressade sista-minuten-handlarna. Hoppas att jag kan hålla masken.

Och ingen PIN-kod till mitt antagningsbesked än! Vad är det som händer? Har postisgubben slarvat bort det viktigaste brevet av alla? Jag fick bara en massa reklam och en eländig räkning. Det var ändå säkert fem dagar sedan jag beställde en ny. Hrmf.

Helgen har iallafall varit till belåtenhen. Vi hade en jättetrevlig kväll i lördags, och jag gör gärna om den nästa helg, dock utan Petter som visade sig spela på O´Learys. Det enda han kunde var ju att vifta på armen lite stelt sådär. Nä. Tyvärr. Låga betyg, och jag är glad att jag slapp betala inträde. Vad var grejen med luvan förresten?

Mamma och hennes systrar har varit i Stockholm också, utan mig. Jag måste erkänna att jag har varit lite avensjuk. Fast mest vill jag nog bara umgås. Ibland saknar man bara sin mamma nått så alldeles otroligt mycket. Hoppas att ni hade trevligt. Jag kommer snart och hälsar på.

PIN-kod.

Kod hit och kod dit. Varför ska allt vara kodat jämt. Den där jävla PIN-koden till antagningsbeskedet låg tyvärr INTE i postlådan när jag kom hem. Tack. Ännu en dags väntan. Varför komplicera till det, jag har ett skitbra lösenord, räcker inte det?

Gruvar, vill inte stiga upp 06.00. Buuää. Rädda mig. Jag är inte trött.


Lucia.

Igen. Precis som förra året. Man kunde tro att det skulle bli en extra mysig dag, med lucior och tomtenissar... men dagen har varit alldeles vanlig. Ja, nästan alldeles vanlig iallafall. En lussekatt lyckades jag proppa i mig trots att jag redan var mer än mätt. Inte sådär saftig och mjuk som jag hade hoppats på, men en lussekatt är alltid en lussekatt.

Annars har väl den största händelsen idag varit när jag fick veta att jag måste börja 06.45 imorgon, en fredag. Jag kommer vara alldeles för trött för mitt eget bästa. Kanske får jag vänta med alla aktiva nöjen till lördagen och köra mer på mysfredag istället!

Och jag väntar fortfarande med spänning. I veckan får man antagningsbeskedet från universitetet, och dum som jag är har jag slarvat bort min såkallade PIN-kod som tydligen behövs för att få kika på beskedet. Så jag fick börja med att beställa en ny kod och vänta ytterligare några dagar på posten. Jag hoppas koden ligger i brevlådan nu, jag bara MÅSTE få veta! Typ NU. Aaaaah.

Pepparkakshus.

Det blev ett tillslut, ett litet hus. Jag är nöjd. :)

image38


Världen är bra liten ibland.

Ibland känns världen bara hur liten som helst. På nått konstigt vänster känner alla varandra. Jag känner nån, som känner henne, som känner honom, som känner hans storebror, som känner en kompis, som i sin tur vet vem hennes mamma är, som känner mig. Jag vet inte, men allt verkar gå runt. Ibland blir man bara så förvånad.

Imorse åkte Jonas iväg på lite ärenden och samtidigt som jag hade bra lust att ringa honom efter en timmas ensamhet så var det otroligt skönt att för en gångs skull få vara hemma själv. När man är van att ha sin egna tid kan man lätt få lite abstinens utan den!

Detta är femte arbetsdagen som jag har stängningen. Jag börjar bli lite less på jobba kväll. Kunderna går ju aldrig hem. Och en sak till alla ni som julhandlar; är man ute i sista minuten är det ganska självklart att det kommer att vara mycket folk och långa köer. Ställ in er på det innan ni åker hemmifrån så slipper vi som ska möta er på vägen drabbas av eran stress och era sura kommentarer. Julen handlar om lugn och harmoni! Två minuters extra väntan kanske inte är heeeela världens undergång. Eller? Ibland undrar man ju!

Jag är iallafall ledig imorgon och jag ska verkligen försöka ta vara på dagen. Kanske basta bort förkylningen? Det vore skönt. En kopp te på stan? Skicka lite julkort och se julkalendern? Jag måste nog börja bygga upp den där julstämmningen som så spårlöst försvann.


Det eviga nyårsproblemet.

Dagens heta samtalsämne, nyår!
Det börjar närma sig, trott de eller ej. Snart är det 2008, helt otroligt vad tiden har gått fort. Men vad är planen på självaste nyårsafton? Det kanske är dags att börja ta sig en funderare. Hur som helst verkar det som att majoriteten av omgivningen redan har planer, och det låter som om det kommer bli en kanonstart på ett nytt år. Jag vill också ha roligt.

Nyårslöften brukar inte riktigt vara min grej, men om det är något jag skulle önska mig så är det att år 2008 blir ett friskt år. Jag är så less på att vara en snorunge! Det tar aldrig slut.

Och ikväll har tiden verkligen sniglat sig fram. Får jag aldrig gå hem?
Man är inte direkt jättemotiverad att jobba måndagkväll, ännu en stängning, efter en arbetshelg med galna, julshoppande, och fullkomligt hysteriska människor. Tur att Jula bjöd på  lussekatter och pepparkakor idag. Måndagsfika kanske kunde bli en ny trend?


Idolfinal.

Idol. Så omtalat. Så överskattat. Favoriterna har åkt ut för länge sen för att svenska folket inte kan rösta! Ändå ska jag skynda hem efter jobbet för att se på skiten! Jag satt just och funderade på varför? Jag tycker inte direkt att någon av de två finalisterna är bra. Det är nog mest bara för att jag vill veta hur det slutar helt enkelt. Någon annan bra anledning har jag inte.

Så medan kollegorna är på after work, åker jag på att jobba kväll och får nöja mig med en tvtittarkväll. Kanske är det lika bra när jag ändå ska jobba hela helgen. Men jag kan inte låta bli att bli lite avensjuk. Nästa helg är det min tur att njuta med mycket nöje. :)


Piggelin mitt i vintern.

Idag har varit en sån där dag som har varit lite upp och ner. Och fastän ögonbrynet kryper ihop till en endaste rynka på grund av huvudvärk så är jag förvånat trevligt mot kunderna. Det känns som att jag borde vara trött och grinig?
Ännu mer avit kändes det med isglass efter lunchen. Mitt i vintern. Fast den var god, så det var nog inte konstigare än att jag åt två stycken av bara farten. Vattenmuggar har spillts ut och många grodor har hoppat ur min mun. För att ta ett exempel så blandade jag ihop bensinstopp med motorstopp vilket inte gjorde sig så bra i sammanhanget. Ett gott skratt fick vi iallafall dela.

Det verkar även regna ganska kraftigt utanför fönserna. I december?! Jag som varit så tacksam över en vit jul, ska allt bara regna bort nu? Enligt vädret verkar plusgraderna hålla i sig... vad ska vi göra?

Jag har även kommit på en sak. Man ska aldrig bestämma sig för att sluta äta godis! För man är aldrig så godissugen som när man vet att man inte ska! Jag har då gett upp nu, tyvärr Jonas.




Innan ni tänkt bli osams,
fråga dig själv hur stort problemet är.
Bråka bara om det som är värt att bråka om,
vi behöver varandra.

Barnsligt?

Ja kanske. Men JA, jag ser julkalendern! Inte varje dag, men då jag hinner.
Man är bara så gammal som man känner sig och för mig hör julkalendern julen till. Så sluta titta på mig sådär. Och bakom lucka fem i min chokladkalender hittade jag en ekorre!

Imorse ringde farfar till mig. Han tyckte jag var en "slöis" som låg i sängen halv 10 på morgonen. Han ville iallafall bara säga att han varit ute i skogen och kapat en gran till mig. Vad söt han är. Så imorgon får jag en gran avlämnad utanför lägenheten. Kanske är det dags att köpa en julgransbelysning?

Sen måste jag få gratulera Sofia till körkortet. Du har kämpat och slitit och nu är det ditt. Njut av det, och kör inte i diket nu i halkans tider!

Tungt med måndag morgon.

Efter en veckas ledigt känns det tungt att behöva pallra sig upp halv 8 för att trycka i sig frukost och försöka känna sig levande. Hade verkligen ingen lust att behöva jobba idag.

Hoppas dagen går fort.

Tänd ett ljus...

...och låt det brinna. Låt aldrig hoppet försvinna.

Julsånger är en av de absolut bästa sakerna med julen. Mysiga melodier och underbara texter förmedlar julens budskap. Gemenskap och kärlek. Glädje och hopp. Och här sitter jag med första ljuset tänt på självaste första advent. Andra luckan i advetskalendern öppnad.

Ikväll ska vi till brännland och äta julbord, årets första julbord, tillsammans med Jonas familj. Det brukar finnas alldeles för mycket gott att välja bland så förhoppningsvis är jag riktigt hungrig när det väl är dags.Jag undar vad jag ser fram emot mest? Prinskorven? Skinkan? Sillen? Eller kanske rödbetssalladen? :)


RSS 2.0