Gör såhär:






Kanske lättare sagt än gjort? Eller så är det bara så enkelt som det ser ut!


Kärt återseende

10 år spelade visst ingen roll, för vi surrade på som om det var igår. Klassfesten var över förväntan, inte maten, det var nog i värsta laget, men att få träffa alla gamla ansikten, uppdatera varandra på livet. Ingen av dom jag umgicks med var där, men det spelade ingen roll. Och när F som var min andra hälft på gymnasiet kom upp bakifrån sprutade glädjetårarna i någon minut. Bara de var värt att åka dit för. Kvällen slutade på krogen med dans in på småtimmarna. Mindre kul dagen efter då jag minst sagt mådde som ett skåp, haha, men visst. Den smällen kunde jag ta.

Annars har helgen bjudit på soffmys med mamma, en sväng på stan och blev en kavaj rikare, en mindre lyckad klippning (tur ja inte klippte så mycket och att de växer ut) samt en solig vinterpromenad en perfekt vintersöndag.

Det var en trött tjej som satte sig på flyget hem och jag somnade nog innan vi ens lämnat marken. Lika så imorse. Dagen-dagenefter trötthet. Men jag har haft en bra dag på jobbet idag, så det känns iallafall positivt.

Jag hade en miljon saker jag skulle göra ikväll men eftersom jag inte landat i mig själv på drygt en vecka så planterade min bak sig i soffan och vägrar röra sig en millimeter. Jag tror jag fattar piken, accepterar budskapet, och sitter kvar. Allt annat kan nog vänta en dag till.

Fredag hela veckan.

Tänk om det kunde va så, fredag hela veckan alltså?! Inte för att man skulle uppskatta fredagen ens en bråkdel av vad man gör nu, men vore på något sätt ändå skönt om man kunde gå runt med fredagskänslan hela veckan. Lätt på fötterna, glad i sinnet och inte alls samma stress som på måndagar.

Två fullspäckade dagar har jag haft. Har inte spenderat mer tid i lägenheten än under sömnens timmar. Onsdag i stockholm för att få träffa VDn som var en riktigt glad och engagerad prick, massor med ätande, ätande och sen åt vi lite till, och en del mingel på ett ganska mysigt hotell och sen lite mer mat. Hann bara hem och somna och knappt vakna innan vi begav oss till Enköping tidigt i imorse för en dag i Enköping på jobb. Och så har kvällen bestått av diskning och packning för imorrn är det Umeå som gäller. Jag har ju tydligen gått och blivit gammal och för 10 år sedan gick jag ut högstadiet.

Ve och fasa. Jag ska inte ens nämna vilka förväntningar jag har för att inte förstöra kvällen redan innan den ens har börjat. Jag hoppas det blir trevligt. Jag får återkomma på den punkten.

Nu ska jag stänga resväskan och sova fram en ny fantastisk arbetsdag.

Fettisdag och jag verkar må prima.

Hälsokontrollen idag gick bara bra. Visade sig att jag mådde ganska bra även på insidan! Tanten var inge vidare pratglad, men verkade nöjd med mina resultat. Bra järnvärden, bra blodtryck, bra glyckosvärden, bra hörsel osv osv. Förutom att ett av mina ögon verkar se lite krassligt, så tur är väl att man har två! haha!

I övrigt har jag haft en ganska så bra dag idag. Glad. Eller iallafall gladare än på senare dar och det är ju positivt. Imorgon bär det av för en heldag i sthlm med en mängd andra nyanställda runt om i Sverige. Just nu känns de som att jag inte har tid och att det bara kommer göra mig trött med extra tidig morgon och extra sen kväll innan jag är tillbaka i lägenheten. Men jag vet att det garanterat kommer bli en del trevligheter också så jag ska egentligen inte klaga. Och så får jag ju sällskap av en annan tjej från mitt kontor också. Himla skönt tycker jag.

Nu ska jag diska undan middagen och slå mig till ro i soffan med en kopp thé och ett gäng vindruvor. Bättre avslutning än så blir det ju inte på en helt vanlig "tjockis"tisdag, utan semla helt enkelt..

Don´t forget





Hälsokontroll.

Måndag morgon var en tung morgon. Höll nästan på att missa tåget då jag snoozade en gång för mycket! Lite typiskt måndagar ändå, att man inte lär sig att vända tillbaka dygnet på söndagkväll! Efter språngmarschen till tåget med lagomt bra flås var jag iallafall mer än vaken, om man nu ska se något positiv i de hela.

Dagen har gått fort, och det är jag tacksam för. Och eftersom alla pärmar nu ligger pä hög i väntan på material för att kunna gå vidare var jag nöjd efter mina 8 timmar och han med en sväng på gymmet. Inte mitt livs bästa pass, men skönt att få komma tillbaka till verkligheten lite. Jag hoppas att jag snart hittar tillbaka till mitt vanliga jag igen.

Imorgon är det hälsoundersökning som står på schemat. Efter de senaste månaderna är man väl inte i sina bästa dagar, men det ska bli spännande att se hur man mår på insidan. Syn, hörsel, längd, vikt, blodfetter, sockernivåer, trötthet, träningsvanor är väl bara några av de saker som ska betas av enligt vad folk berättat på jobbet. Gruvar nog mest för att hitta dit, jag som typ inte sett mer än dom 10 minuter som sträcker sig mellan jobbet och stationen. Kommer se ut som värsta turisten med kartan utskriven från eniro i högsta hugg. Haha.


Resume?

Resumen kommer här. Helgen började med Afterwork med jobbet. Två glas vin och plockmat på Oasis (eller vad det nu hette) var absolut trevligt. Jag var kanske inte mitt glada vanliga jag vilket såklart gör det svårt för mig, men jag är glad att ha fått se lite mer av Uppsala och träffa kollegorna utanför arbetsväggarna.

Resten av helgen fortsatte i en härlig (ironiskt härlig) bergodalbana, gråtfest, god mat, en sväng till Gränby, mängder av godis, mycket prat och mera känslokaos. Det är tråkigt att det har blivit såhär. Jättetråkigt. Men jag är glad att jag fått alla korten på borden, tillslut, och mitt mål är nu att jag från och med imorgon ska samla ihop mig själv och försöka att ta mig vidare.

Jag hoppas att det blir mindre tårar från och med nu (iallafall betydligt mindre) och att jag kan omfördela mitt fokus. Även om hjärnan på något sätt har förstått så hänger inte hjärtat med i samma takt.

Allt ordnar sig alltid, jag vet ju det. Men hur jäkla lätt är de att tänka så när världen varit upp och ner? Bak och fram? Svaret är skitsvårt! Nästan omöjligt!

Och så kom...

fredag! Tillslut. Ställde väckarklockan på 6 i morse för att jag tänkte ta 7-tåget. Men jag ändrade mig i sista stund vilket innebar endast en halvtimmes fix. Afterwork efter jobbet gjorde ju inte saken lättare, Vad tusan skulle jag klä mig i? Bestämde mig tillslut för bekvämt och vardagligt och sprang till tåget. Jag hoppas den här dagen går lika fort och smidigt som gårdagen för nu är jag väldigt sugen på att ta helg.

Torsdag.

Tidig morgon. Alldeles för tidig. Idag tar jag ett tidigare tåg till jobbet då jag ska följa med ut till kund, och jag är såklart nervös. Det är jag alltid. Men det ska nog gå bra, jag är ju inte där ensam.

Jag går och väntar på att allt ska kännas lite lättare, att jag ska börja förstå min situation så att jag kan bearbeta och ta ett steg vidare, börja ta hand om mig själv igen och sätta Frida som nummer 1, men jag ser inte direkt någon vändpunkt. Men dagarna går, en i taget.

Och en dag kvar till helg som jag hoppas gör mig lite klokare. Och ger mig lite ny engergi. Ett litet steg framåt är bättre än två steg bakåt.  


Varenda jäkel med ros i handen.

Alla hjärtans dag. Varenda jäkel springer ju omkring med en blomma i ena hande och chokladasken i den andra! Jag tycker att den dagen kan plockas bort. Lite mer nu eftersom livet är en trasa, men inte bara. Kan inte inte vilken dag som helst passa för att visa att man tycker om varandra? Och så mycket gladare man blir när det kommer oväntat, vilket dag som helst, bara sådär? Och känner man sig inte än mer speciell om det var en helt annan dag, än en bestämd nästan påtvingad dag som just denna? Jag vet inte? Jag kanske bara är lite bitter prick nu. Läst på facebook, från en vän till en annan! Kunde inte låta bli att le lite.
 
"vill du bli min valentine? isf köper jag gärna choklad (som du inte kan äta, men som jag kan äta åt dig), kort och andra materiella ting som denna dag hetsar människor att köpa.

kommersiella högitder kan ta sig i brasan. vill jag uttrycka min kärlek till den stackare jag riktat in på mig för stunden tänker jag såfan inte göra det en dag som denna. så du får ingen uppvaktning idag. jag ångrar mig...
. jag strejkar. jag strejkar mot att vi använder naturens resurser för att lura människor som tror på kärlek och som fallit dit att spendera pengar på trams.

förstå hur mycket trams som säljs inför denna dag. hur mycket skit som hela tiden produceras fast vi inte alls behöver det. jag blir fan förbannad. materiella ting och deras värden. FLOPP! sen när gör tingen en långvarig skillnad. jag vill ha kärlek och respekt, nån som vet hur man gör när lampan är släckt. ingen jävla nallebjörn, inget jävla överkreativt kort med special effekter, såsom kärleksmusik och glitter. om alla bara gav fan i att köpa skiten skulle produktionen tillslut läggas ner. tids nog.. förhoppningsvis.. väl?

kom förbi om du vill ha en kram. idag eller imorgon, eller vilken dag som nu passar dig. kärlek förstår du, den ger man fysiskt och när helst man behagar att ge den.

vad görs förresten av allt som blir över när alla hjärtans dag passerat. försöker man sälja det nästa år då? eller är det SÅ förra året då nallebjörnarna nästkommande år är gjord av riktigt björnskinn. inte vidare etiskt korrekt att köpa en sån, MEN FATTA KÄNSLAN av RIKTIGT björnskinn. och hur mycket kostar inte en sån?! min älskling älskar verkligen mig. han/hon köpte värsta dyra prellen på alla hjärtans dag.

jag spårar va? puss. du är min valentine varje dag
"


En dag i taget.

Tåget rullar inte fortare än en cykel prick nu. Funderar på att byta färdmedel? Inte alls mina framgångstider just nu. Men jag lever på en skön helg hemma i umeå med bio, skotertur, fika på stan och god mat. Och snart får jag åka hem igen för att gratulera lillebror som inte längre är så liten, äta tårta och gå på kalas. En dag i taget. En timme åt gången. Allt för att bara hålla ihop för nu, hinna tänka, hinna bearbeta, kunna fokusera.

Ur funktion.

Jag har nog slagit världsrekord i chokladätning de senaste dagarna. Jag är ur funktion och återkommer när jag rensat hårddisken och laddat batterierna.
Tänk om man bara kunde stänga av känslor, på och av, när man vill, och inte vill? Precis som man gör med allting annat. Det är vad jag önskar nu, en på och av-knapp.





...

"There are things that we dont want wa to happen but have to accept, things we dont want to know but have to learn, and people we cant live without but have to let go"

RSS 2.0