Deltenta numero ono, check!
Precis som jag misstänkte är det vad varenda jävel i klassen pratar om idag. Vad svarade du där? Hur gick det för dig? Jag skrev såhär? Man funderar, blir osäker, nämen så svarade inte jag, missade jag det eller skrev vad skrev jag egentligen, förbannade skit, nu har jag kuggat.
Jag kommer iallafall inte ihåg exakt vad jag svarade på alla frågor, och jag vill inte oroa mig i onödan, så därför vore jag tacksam om man kunde få komma ur tentasalen och lämna tentan där. Sedan kan man diskutera den när resultatet hänger på anslagstavlan!
Idag hade vi hål i schemat. 3 hela timmar, och alla skulle åka någonstans efter lunchen. Jag som hade hoppats på att få lite sällskap och orka förbereda eftermiddagens räkningar kände mig alldeles för ensam och oengagerad för att ta tag i något på egen hand. Jag vandrade därför hem. Ska väl helst gå tillbaka snart, men det var skönt med några minuter i friska luften.
Det verkar förresten som om Jonas drabbats av mina baciller, precis nu när jag känner mig piggare och gladare. Dålig tajming får man säga. Men krya på dig.
Födelsedag.
Medan jag suttit på skolan och försökt gneta in formler och beteckningar har Jonas hunnit baka både kladdkaka och paj till mig, vilket lyx. Till och med kanterna blev goda. Så ikväll när mamma och pappa kommer blir det gófika.
Vad som känns mindra bra är att jag tydligen är känd som Julas ansikte utåt. En lärare gick förbi mig i korridoren idag och tittade väldigt misstänksamt på mig tills han slutligen hejade, och jag hejade såklart tillbaka trevlig som jag är.
"Du jobbar på Jula va? Du brukar sitta i kassan, jag känner igen dig!
Ja, sa jag. Jag tänker ju inte ljuga.
Jag har handlat av dig.
Ehh.. jaha...
Så du har börjat plugga nu?"
Plötsligt var det som om han tyckter känna mig. Konstig känsla. Ja hur som helst, på Jula går man inte obemärkt förbi.
Febrig natt.
Att solen skiner och att Jonas är i backen med brädan gör ju inte att man blir mer koncentrerad. Jag önskar att jag kände mig pigg, en promenad i solskenet hade suttit otroligt bra. Men kanske är det bättre att jag vilar upp mig idag. Hoppas att Jonas har det underbart i backen istället, åk ett åk åt mig också.
Kyra på mig!
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Jag hade en bra kväll iallafall.
Det kändes dock inte lika bra när jag vaknade imorse. Vi drack inte mycket igår, men jag kände mig lite smått överkörd när jag skulle tassa upp på toan. Ont i halsen och täppt i näsan. Jag vill inte bli sjuk igen.
Jonas pappa fyllde år igår, så det bli en födelsedagsvistelse hos honom idag. Mitt problem är däremot hur jag ska orka fika, min nyätna frukost la sig där den skulle om jag uttrycker det så.
Handbollsförlust.
Fredag, at last...
Jag har, från dag ett, blivit fullmatad med information och det känns nästan som om huvudet nått sin maximala input, för det är som ingenting som fastnar längre. Det ska bli skönt med en lektionsfri dag imorgon, vila hjärnan från febril aktivitet.
Ikväll spelar Blindeside på Folkets hus. Det är visst någon minifestival av något slag. Tyvärr är Blindeside det ända bandet jag kände igen, men jag blev ändå lite sugen på att gå. Kan vara kul att göra något annar för omväxlings skull, dessutom kom lönen idag, så det kan jag gott få unna mig.
Dag två, mänsklig kontakt.
Idag fick jag faktiskt krypa ur min ensamhetsbubbla full med ekvationer och diagram och säga hej till tjejen som satt brevid mig. Jag fick även se en lista med säkert 20 namn där alla, precis som jag, läser kursen fristående. Så helt ensam är jag inte.
Läraren verkar pedagogisk och tydlig, men följer läroboken slaviskt. Frågan är hur mycket hon kan försklara utom lärobokens gränser? Fast jag ska inte spekulera mer i det.
Dagens lektion kändes aningen bättre än gårdagens. Låter jag bara bli att tänka hur fruktansvärt mycket jag måste hinna lära mig och hur omöjligt det känns, hålla paniken borta, skulle man kunna kalla det okej. Jag är ju inte dum i huvudet, nog kan jag lära mig det här på nått sätt.
Efter att jag och Jonas köat lite på banken smög vi in på wedins och kollade lite på väskor, jag skulle ju som behöva en ny, stor sak som klarar av både träningskläder och studielitteratur utan att se ut som en ful äcklig ryggsäck. Jag hittade iallafall en potentiell väska. Fast jag måste nog spana i fler än en affär, och definitivt få lön först!
Dag 1 var hemsk.
Fullmatad med x och y:n, och inte en blekaste aning om vad dom ska stå för känner jag mig nu mer förvirrad än någonsin. Undrar just hur lång tid det tar innan allt faller på plats? Paniken är precis på gränsen. Dugga om en vecka, hur ska jag hinna förstå? Var är du Emelie? Vi som jobbade så bra på mattelektionerna, vi som tänkte lika dant? Men jag lovar, jag ska ge det en chans.
Sen att folk är jäkligt osociala skiter jag fullständigt i. Jag är där för att lära, inte för att hitta nya bästa vänner. Det skulle dock underlätta att ha någon att diskutera med.
En bra frukost imorgon och med öronen på hugget. Det kommer att bli en lång dag, eller snarare en lång vecka.
Kändes dock bra att slippa äckliga arbetsbyxor och en alldeles för stor och inte alls passande röd skjorta imorse. Det var alltså såhär det var att ha på sig sina egna kläder en hel dag! Att äta frukost, lunch och middag på normala tider. Ovant. Men okej. :)
Ett nytt steg i livet?
Ibland känns det som om jag skulle behöva gråta en skvätt, rensa känslorna som ibland bara kommer över mig, tömma ut allt och verkligen bara börja om. Hur mår jag? Fysiskt, ganska bra. Psykiskt, jag vet inte. Jag vill så mycket, måste hinna med så mycket, med oftast slutar det med att ingenting händer. Någon gång kanske man måste ta sig en stund att stanna upp och verkligen fundera över vad som är viktigt här i livet, och vad målet av mina handlingar ska bli.
Imorgon börjar jag studera. Och ja, jag är nervös, ibland nästan lite rädd. Jag vet vad som väntar, jag har gjort det förr. Men jag vet inte riktigt om jag kommer rätt. Jag vet att det inte är hela världen att välja fel, det är aldrig försent att börja på något nytt. Hellre börja om än göra något som jag inte vill. Men tänk om jag hamnar i dilemmat att jag inte har den blekaste om vad jag vill göra... igen? När vet man någonsin säkert?
Jag sa hejdå till skåpet på jobbet idag. Jag vet att jag kommer tillbaka, till sommaren om inte redan tidigare. Lämnade ifrån mig mina befogenheter, mina arbetskompisar, min vardag för det senaste året. Trots att jag varit otroligt arbetstrött och verkligen kännt suget efter att få bli kreativ och lära mig nya saker, har det där ändå varit min trygghet fram tills nu. Lite konstigt känns det. Lite skrämmande.
Jag vet inte alls hur jag vill att mitt liv ska se ut. Jag vet bara att jag vill... jag vill så himla mycket... hur ska jag hinna allting när jag fortfarande bara sitter med tummen i arslet och funderar och drömmer?
Hejdlöst okontrollerat.
Hur som helst, jag stötte på Linda med familj när hon skulle köpa flyttkartonger. Flyttkartonger, redan? Allt har som hänt bakom min rygg bara sådär. Hur fort som helst. Noll koll är vad jag har, jag som ska agera hyresvärd, den såkallade mellanhanden. Och hur mår mina möbler? Dom måste jag ju kolla innan nästa tar över.
Och inte har jag hunnit förbereda mig inför studierna heller, allt känns som bara kaosartat nu, ingen planering, ingen kontroll.
Efter imorgon ska jag reda upp det här med ordning och reda. Och se till livet blir lite mer strukturerat, där vecka är vecka och helg är helg. Det behövs emellanåt.
Men inte i dag och inte ikväll, för ikväll är det Rivstart med Babben. Har varit inne på nätet säkert tre eller fyra gånger bara för att kolla om det står något om hon fortfarande är sjuk. Men ingenting, så jag hoppas det är goda tecken.
Jag trodde jag var smart.
Jag gjorde ett kryss på handen för att jag inte skulle glömma. Det var precis vad jag gjorde. Så nu har jag gått omkring med ett fult bläckkryss på handen utan att veta varför. Idiotiskt. Hädan efter ska jag skriva upp vad jag ska komma ihåg istället för att jag ska komma ihåg.
Fredagkväll, lugn, lång och lite seg, med massa träningsvärk från gårdagens "korta" pass. Hade inte ens lust att träna, men eftersom Jonas redan var ombytt och klar så kom vi fram till att det skulle bli ett snabbt pass. Ganska snabba var vi, men jag tog nog i mer än jag trodde jag orkade. Det känns idag. Fast träningsvärk kan kännas ganska bra, man vet att man har gjort något iallafall..
Någon kroppsbyggare ska jag då verkligen aldrig bli. Läste i vk idag om tjejen som blivit juniorvärlsdmästere eller vad det nu var. 21 år. Hon brukar vara på Iksu och biffa, och jag blir lite rädd. Händerna ser ut som en medelålders karl och hon ser ut att vara minst 30. Som Per sa; skulle ju kännas som man kramade en äldre karl om man hade henne i sängen! Vilket underläge! Haha.
Krya på dig Babben ;)
Babben.
Chris Daughtry
Klippt och klart.
5 sista arbetsdagarna nu. Det pirrar i magen. Jag kollade på mitt schema och om två veckor ska jag ha mitt första prov. Hjälp vad fort allt ska hända. Kan man inte få öppna boken lite först, se vilka man ska läsa tillsammans med innan dom skyltar med proven?
Gå ut hårt och fortsätt så. Ja, så får det bli.
Melodifestivalen är visst snart. Det var svårt att undvika det dubbelsidiga uppslaget i VF på lunchen. E-type och The poodels, kan det verkligen vara en bra kombination? Och vem döper sin låt till Kebabpizza slivovitza?
87, 63, 59, 72, 132
Tur att jag är ledig idag för jag dog när jag la huvet på kudden igårkväll. Uppstressad och helt slutkörd. Idag ska jag bara försöka känna lugnet. Sedan återstår 5 arbetadagar innan min tid som studen är kommen. Första beställda boken kom igår. Den verkar inte så väldigt rolig, jag tror inte att kursen jag ska läsa blir speciellt lätt att ta sig igenom, men om jag nu ska bli ekonom så måste den läsas. Jag ska verkligen ge det här ett försök, sen får vi se hur det går. Jag tänkte iallafall tjuvkika lite i boken idag och se vad det egentligen är jag ska lära mig. Nationalekonomi säger inte mig så mycket.
Iksu en sväng, hur låter det? :)
44 års kalas alltså.
Massagen var underbar. Hon var otroligt duktig och hon hittade punkter som jag inte visste fanns. Helkroppsmassage innebär verkligen HELkroppsmassage och när hon berättade att hon skulle börja med rumpan svalde jag en extra gång. Kan det verkligen vara skönt att massera den? Absolut för jag väl säga såhär i efterhand.
Nu ska jag slänga ihop en cd-skiva med lite bra partylåtar till kvällskvisten. Undra just vad jags ka välja?
Vit som snö.
Ledig helg och den kunde nog inte komma mer lägligt. Jag har känt en viss brist på motivation några dagar nu, men glädjen börjar återvända.
Imorgon har jag och Jonas bokat in oss på massage och senare på kvällen blir det 44års kalas. :)
Frågan återstår nu bara, vad ska jag styra upp ikväll? Det slog mig just att det faktiskt är fredag. I min värld kan söndag lika gärna vara måndag, eller fredag en torsdag. Upp och ner. Fram och tillbaka. Sent blir tidigt, och tidigt existerar inte.
Kommunikation är bra.
Eftersom torktumlaren aldrig startades av vissa outgrundliga anledningar får man använda det som finns där hemma. Vi hade hinderbana under denna torktid.
Segare halvtimma får man ju leta efter.
Uttråååååååkad, jag, nä, jo, absolut, farligt nära gränsen, vilken gräns? till något galet, usch. Snigelklocka, tickar och tackar, kanske mer sakta än någonsin förr. Var är alla? Plötsligt blev vi bara ensamma. Dansa på borden? Ja, kanske.
Jag saknar musiken, den där bra, underbara, sköna musiken som bara sjunger rakt in i känslornas värld. Den där musiken som förflyttar mig till en helt annan tid, till ett helt annat rum. Basdunk och hjärtslag. Öronbedövande. Vad gjorde jag utan den?
Och kallt är det. Varm choklad, tänk vad gott. Med marshmallows (hur stavas det egentligen?) kanske? Justerar ACn till 26 grader. Ingen skillnad. Det kanske tar ett tag.
Inpulsiv middag ala kyckling.
Jag förlorade i lufthockey också, pga självmål. Kan man säga otur? :)
Jag laddar redan för revansch. Men ibland måste jag låta motståndarna ha en chans, jag kan ju inte vinna varje gång.
Vaknade på fel sida.
Jag vet, ibland är man bara trött, tyst, otacksam, och grinig. Det var en sån där morgon som man helst skulle behöva stänga in sig så ingen annan drabbas. Men det är svårt att gömma sig i en liten tvåa, så förlåt Jonas.
Sedan gruvade jag för att behöva återgå till jobbet också, helt i onödan, för det har gått oförskämt bra idag. Man blir så bortskämd när man är ledig länge.
Fick mig dessutom en pratstund med en gammal busschaffuör som körde i Sävar under gymnasietiden. Det är kul att han fortfarande kommer ihåg mig, han var ju trots allt vår favoritchaffuör. Han hade visst fått nytt jobb nu. Han var lite småless efter sådär 26 år bakom ratten. Det kan jag förstå, så jag önskar honom en god fortsättning. Och han lovade att komma in fler gånger! Tur för mig, trevliga människor kan rädda även den värsta dagen. :)
Några timmar senare...
...har man nu alltså hunnit med att krossa ett glas i fikarummet, fyllt med vatten, samt rivit ner en trave med brev från väggen. Ytterligare ett tecken på att ödet bestämde sig för att inte vara min vän idag.
Mina blickar siktar nu frammåt.
Nyår är överskattar har jag nu insett. Man förväntar sig att det ska bli så kul och man planerar och funderar så länge. Det är nästan självklart att det inte kommer att bli som man har tänkt sig. För vi alla vet ju att spontana kvällar alltid blir dom roligaste och mest minnesvärda. Varför all denna planering?
Jag slapp iallafall vara ensam, och fyrverkerierna var lika färgglada som förra året. Champanjen, som inte ens var riktigt champanj smakade pyton, och så fick jag träffa lillebrors nya tjej. Söt var hon. Inget krogbesök, jag som var så taggad. Inga löften.
Men trots att kvällen inte blev klockren hoppas jag på ett underbart nytt 2008. Och nästa stopp att se fram emot är födelsedagsfest och mitt kommande halvår som student. Ni kanske förstår att arbetslusten inte är jättestor när man väntar på någonting nytt.
Förresten, vad gör man när man är hyper-pigg och vill bli trött? Jag har hur mycket energi som helst och lite ont i magen efter en halv skål med nötter. Jag vet att för många ger mig ont i magen, men dom var sååå goda, stora, salta. Suck. Varför gör man sånt som man vet att man inte mår bra av?
Läsa en bok kommer inte att ta död på min energi ikväll inte. Mera musik. Mera fart.
