Människor.

Människor kommer in i ditt liv av en orsak, för en period eller för resten av livet. När du förstår orsaken, kommer du också att förstå hur du skall förhålla dig till denna person.

När någon kommer in i ditt liv av en orsak, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt.

De har kommet för att hjälpa dig genom en prövning, för att ge dig vägledning och stöd och för att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt.

Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de!

De är där för det du behöver dom för. Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på en till synes opassande tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra något, som gör att ert förhållande tar slut.


Ibland dör dom, andra gånger lämnar dom dig. Ibland provocerar de dig och tvingar dig att fatta ett beslut. Det som är viktigt att förstå är, att ditt behov är mättat, ditt öde är fullbordat, deras arbete är utfört.

Den bön du skickade till universum har blivit bönhörd, och det är nu dags att

vidare.

Några människor kommer in i ditt liv för en period, för att det är din tur att dela med dig, att växa eller att lära. De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le! Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut. Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje.

Tro på det! Det är äkta!

Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp för att få en solid känslomässig grund. Ditt jobb är att acceptera läxan, älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv.

Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.


Går och går...

Idag kommer bli en sån där dag då man bara går och väntar på att den ska passera, gärna fort! Och jag tror inte att jag är ensam om att känna så, stämmningen på jobbet är lite speciell idag, det är nämligen personalfest ikväll. Kanske är det alla höga förväntningar som lagt sig som en spänning i luften? Jag vet inte, men det känns! Big time.

Är det för tidigt att börja räkna ner till dagens slut redan?

5h kvar.



Önskar att du vore här!


Glädjande.

Jag stog i kassan och hade precis sagt till min kollega hur otroligt less och trött jag kände mig, jag slog mig ner på pinnen bakom mig och hoppades på att få sitta i någon minut innan nästa kund kom. Men så dyker han upp, tittar på oss båda och frågar vem av dessa söta flickor han ska gå till. Kom till mig sa jag. Jag drog in hans varor tills den sista varan kom, en godispåse.
Den här är inte från våran butik, sa jag lite funderamt sådär. Det är väl ändå rätt uppenbart att skruvdragare och kompressorer är mer våran typ av varor. Men han sa bara att den var till mig. Jaha, tack sa jag. Förvånad och givetvis glad. Han berättade lite om sitt liv och vi önskade varandra en trevlig dag. Det känns kanske inte som en normal grej att göra, köpa godispåsar till okända människor sådär. Men han glädjer nog många med sin positiva anda och sin generositet.

Synd bara att snälla gester inte ger en mer konstant uppiggande effekt än just för stunden. Två bitar smörgåstårta, tvåalvedon och en ask läkerol ska nu ta mig genom denna kväll. Jag kan inte riktigt förstå att det är påväg mot fredagkväll!

Tillbaka till skolbänken.

Idag har jag varit på utbildning i Skellefteå. Det känndes precis som om tiden spolats tillbaka typ 7-8 år, som att vara tillbaka på högstadiet bakom skolbänken. Anteckningsblock och penna. Redovisning och läxförhör. Hua. Och inte mindes jag att man blev så slut i både kroppen och huvudet av att bara sitta ner en hel dag!

Fullproppad med både nytt och gamlat, och otroligt mätt efter en tre rätters lunchbuffé, otroligt gott, skulle man dessutom spendera två timmar i ett hårt bussäte hela vägen hem.

Det var kul att få göra något annat en arbetsdag för omväxlings skull. Ibland kan det behövas något som bryter av vardagen, den som nu allt för ofta känns alldeles för grå. Men det blir bättre, jag vet.

Imorgon blir det sovmorgon för min del, att kliva upp 05.45 gör att kroppen skriker efter sömn och vila. Kanske träna lite. Kanske läsa en bok. Kanske ta en fika på stan.

Nattinatt!



Du har gjort ett perfekt avstamp i min själ,
jag hoppas du sätter världsrekord.

Tiden räcker inte till.

Tänk om man ändå kunde känna att man hade en helt dag över till att göra ingenting på. Tänk att få känna att man har råd att unna sig en sådan dag. När man väl blir ledig är den dagen redan uppbokad för sådand man inte hinner med på arbetsdagarna, så när ska man hinna vara ledig på riktigt? Semester känns inte så aktuellt att börja längta till.

Och inte nog med att han inte räcker till, tiden verkar leva sitt eget liv och verkar just nu ha bestämt sig för en löprunda. Fort går det, rekordfort! Jag vet inte om det är bra eller dåligt? Jag vet bara att jag måste hålla ögonen öppna och mina sinnen skarpa om jag ska hinna se honom när han kommer in på upploppet.


Bingolotto

Vad kan vara bättre än att sitta ner i soffan med var sin bingolott en bakisdag som denna. Riktigt seg i kroppen och med en mage som inte riktigt vill hänga med, ligger bingolotten och pennan redo och väntar på tvåans bingo. Det märks att det var urminnes tider sen man spelade sist, för allt är helt annorlunda, hela programmet och för att inte tala om bingolottens utseende. När jag skulle köpa bingolotter så ville jag ha två lotter med olika serienummer så jag sa de, " jag vill ha två bingolotter med olika serienummer, tack". Det är bara att välja säger han! Jag ba, jaha. Men nu ska man tydligen skrapa fram serie och lottnummret själv så de var bara att ta två lotter och hoppas att nummerna var olika. Väldans vilket hemlighetsmakeri. Vi satsar iallafall på att vinna bilen ikväll! Önska mig lycka till...



Prison break säsong 3

Och här sitter jag och tror att serien snart ska få sitt lyckliga slut, men nej, tänk vad jag misstog mig. En helt ny vändning och en stor öppning för många många avsnitt till. Fortfarande lika spännande och jag är såklart fast! Hur bär skaparna sig åt? Var får dom allt ifrån? Det är nästan lite imponerande!

Ikväll var det tänkt att jag och Jonas skulle gå ut och äta för att därefter gå på bio. Men efter ett erbjudande om mat hemma hos mamma var jag inte så svårövertalad. Bio blir det iallafall, The Bourne Ultimatum. Jag är grymt peppad, och sålänge som jag gått och väntat på den filmen bara måste den sätta ett avtryck i mitt sinne, den  måste va bra helt enkelt.

Och ja, jag överlevde mitt maratonarbetspass igår, med nöd och näppe.

Bara 4h kvar.

När man ska jobba en hel dag och en hel kväll krävs rätt inställning. Klockan 22.15 får jag gå hem. Därför sitter jag nu här och räknar ner, bara 4 timmar kvar nu. Tänk positivt. Tur är ju att man blir bjuden på middag. Lite potatissallad och rostbiff ska jag nog slänga i mig när en lucka ges.

Trötta ben, tungt huvud och med en röst som låter hes och skrovlig ska jag ut och kämpa vidare. Tacka vet jag godiset jag köpte på lunchen!

Brödbak av en serienörd.

Igår bakade jag äntligen det bröd som jag så länge haft i åtanke. Det är bara så svårt att komma till skott när det kommer till bakning, det tar så lång tid. Först en massa knådning, jäsning, mer knådning, jäsning igen, gräddning och sen måste brödet svalna också som om man inte väntat nog länge redan. Det är synd, för nygräddat bröd med smör, ost och ett glas mjölk är svårtslaget! Jag måste säga att mitt bröd blev riktigt gott, men frågan är om man någonsin kommer baka lika goda bröd som mamma?! Och inte nog med brödbakandet så lyckades jag tillredan en god fläskfilé i samma veva.

Serienörd kommer jag att bli också. Jag har redan börjat kolla igenom alla Greys Anatomi avsnitt och snart är Prison Break igång åxå. Sedan fick jag höra att Heros var någonting jag skulle se, samtidigt ligger serien 24 och väntar på Jonas dator. Jag har ju det jag gör helt enkelt! Höstmörker i all ära, jag kurar ihop mig i soffan...



15 sätt att förbli olycklig.

1. Förvänta dig att andra ska göra dig lycklig.
2. Skyll din olycka på andra.
3. Använd "om bara" så ofta du kan när det gäller tid, pengar och vänner.
4. Jämför de du har med andra.
5. Var alltid allvarlig.
6. Försök alltid göra alla till lags.
7. Säg aldrig nej.
8. Hjälp andra, men låt ingen hjälpa dig.
9. Betrakta dina egna behov som oviktiga.
10. Om någon ger dig en komplimang, avfärda den genast.
11. Om någon kritiserar dig, förstora det.
12. Behåll alla känslor på insidan.
13. Förändras aldrig.
14. Var aldrig nöjd med något annat än absolut perfektion.
15. Tillbringa all din tid i det förföutna eller i framtiden.


När jag först läste igenom dessa punkter tyckte jag att det var så självklart vad man ska undvika, och vem är såhär egentligen? Men när jag läste fler och fler påståenden kom jag plötsligt att tänka på en person som stämmer in på i princip alla punkterna, och jag blev rädd. Kanske är det olycklig du är?!




"Jag går långsamt, men jag går aldrig tillbaka."

Home sweet home...

Känslan av att vara hemma är för mig en otroligt underbar känsla just nu! Känslan av att komma hem, kanske efter en dag på jobbet som idag, är nästan ännu bättre.
"Borta bra men hemma bäst" är nog ett underskattat uttryck, speciellt om man trivs!

Sedan måste jag säga att jag älskar Jonas högtalare. Musik har helt plötsligt blivit MUSIK på riktigt. Här har man gått omkring och lyssnat genom två skränande datorhögtalare och trodde att livet var frid och fröjd. Jag kommer att bli en kränsen ljudkännare hädanefter.

Musiken ger rysningar längs ryggraden, och varje ton frambringar olika känslor. Olika toner sammankopplade till gamla minnen. Jag minns tillbaka. Jag känner känslan. Musik är kopplat till humör. Är jag glad? Är jag ledsen? Är jag i harmoni? Leker livet?

Blodpudding och lingonsylt, here we come!

Nytt system, teknikens under.

Jag säger då det, teknikens under! Suck. Hela tiden försöker vi uppdatera våra system för att försöka bli smartare och snabbare än tidigare. Men tekniken är inte alltid felfri, så enkelt är det. Speciellt när man för första gången ska testa något nytt. Så skyll inte alltid på den mänskliga faktorn! Jag försöker åtminstonde göra mitt bästa.

Äntligen fredag säger många, men jobbar man helg tar arbetsveckan inte slut riktigt än. Nästa helg ska jag med tänka så. Försök att inte blåsa bort i höstmörkret och ha en trevlig eftermiddag. Själv ska jag gå och fika pistagelängd och ta mej en kopp kaffe! (lät ju nästa vuxet de där) :)

Ps. Jag har kanske världens sötaste farfar!

Snyggt höstblond.

Brutalt väckt av klockan, mitt i en dröm, jag åkte vattenrutschbana(hur de nu stavas), 7.00. Hjälp. Jag sover inte dåligt om nätterna, jag sover bara inte som jag ska. Rödsprängda och svullna ögon.
Skulle färga håret imorse klockan 8.00. 7.45 ringer dom från frissan och säger att hon jag skulle gå till blivit sjuk. Min första tänke var NEJ! säg inte att jag stigit upp i onödan. Men hon var så trevlig och det skulle ordna sig genom att jag fick hjälpa av en annan tjej, Monica. Och det är jag otroligt tacksam för, för jag kunde inte blivit snyggare i håret!
Hade inga som helst förväntningar och nu känner jag mig pigg och alldeles lagomt höstblond!

Men jävlar va kallt det var! 6 hela plusgrader imorse är inte mycket att hurra för. Glad är jag för att jag hittade mig ett par vantar idag, visserligen inte så vackert mönstrade, men dom duger. Är det vinterjackan nästa eller? Och var tusan har jag lagt tjocksockarna? Till dig som inte sett alla gula löv på träden och de isande vindarna i luften vill jag bara konstatera att, Nu Är det höst. No dout!

Tänkt dig en grymt spännande film, ihopkrupen i soffan, i armarna på någon, filten över dig, en varm dryck i handen, kanske med ett eller tre(alla goda ting är tre) levande ljus på bordet. Så vill jag ha min höstkväll!

Vad är det här?

Va? Hosta? Ska jag som varit sjuk i princip hela sommaren behöva drabbas igen? Är de det här ni kallar rättvisa? Ska det vara såhär? Va? Va? Va? Kan inte allt vad förkylning och sjukdom ge fan i mig! Giv me a break! Jag vägrar. Kanske skulle man starta en klubb eller nått, varför inte med ett namn som "Våga vägra virus!"

Sedan läste jag i Aftonbladet idag om Britney Spears framträdande på MTV-galan inatt. Tydligen hånad för ett misslyckat framträdande. Jag blir bara så ledsen. Finns det verkligen folk som fortfarande är intresserade av hennes liv? Jag fick blinka både en och två gånger när jag skummade i texten, för tydligen finns det fortfarande någon idiot som satsar på hennes come back! Jag skulle minsann inte gråta många tårar om den aldrig kom! Låt det bli ett slut på den här historien... gärna igår!

En knapp för att ställa tiden på slow motion-läge vore bra ibland.

Välkommen tillbaka!
Tackar, tackar!

Det känns som om jag levt lite i en bubbla de senaste dagarna, en bubbla av stress och alldeles för mycket att tänka på. Men nu börjar jag komma tillbaka. I torsdags lämnade jag in en tjänstledighetsansökan för vårterminen så kanske blir det lite studerande för mig, äntligen. Sedan har Sofi nu fått ta över lägenheten, min underbara håla ligger nu till 100% i hennes händer. Det känns skönt att slippa ha två hem att ta hand om, det tar på krafterna att va splittrad sådär.

Visst är det typiskt att såfort man har roligt går tiden så otroligt fort. Jag har varit ledig i helgen och det har varit helt underbart, men helgen tog slut på två röda!
En vända på stan i lördags, lite familjebesök, och pokerkväll hos Sofia var mycket trevligt. Jag har ju insett att poker helt enkelt inte är min grej. Det var inte lika roligt att titta på när alla mina marker plötsligt tog slut. Friskt vågat.....
Och tur var det att vi gick raka vägen hem senare på kvällen för det var lite vingligt även på morgonkvisten för vissa!

Söndagen bestod av städning i lägenheten. Hoppas att hon kommer trivas. Sedan blev det middag i Sävar där mamma överträffade sig själv med massor av god mat! 3 recept fick jag med mig hem, och lunchlåda på köpet. Så det är väl bara att vänta på lunch nu då?

Tacka vet jag kaffe!

Ögonen känns stora och svällda. Benen känns tunga. Och magen kurrar redan klockan 9. Det är en omställning att behöva börja jobba klockan 6.45 ska ni veta. En välbehövlig kopp kaffe och en banan senare förtsätter jag kämpa mot klockan!

Höst och ännu en arbetshelg.

Jag avundas er som idag får börja på universitetet, studera, träffa lite nya människor. Det är så typiskt att man inte kunde bestämma sig i tid. Hur ska jag orka vänta ett helt år på nästa möjlighet? Det kommer inte att gå. Som sagt, när man väl har bestämt sig ska det hända på en gång!

Och hösten är verkligen här. Men det känns som i tidigaste laget att plocka fram vinterjackan även om det ibland verkar vara den ända utvägen. Vantar kommer att bli min nästa investering! Nu ska jag sitta och vänta på att löven blir gula och röda för att sedan sakta men säkert, ett efter ett, trilla av sin plats, och träden blir kala, gren för gren. Världen blir först mer och mer färgglad för att sedan blir gråare och gråare, kallare och kallare. Tekokaren kommer att gå varm och tjocksockarna blir ett obligatoriskt klädesplagg. Det har redan blivit mörkare och mörkare om kvällarna, levande ljus är återigen tillåtet och man har en utmärkt anledning till allt fler myskvällar i soffan. Film. En kram eller två.

Det känns otroligt skönt att få vara ledig idag. Jag har jobbat helg i helgen, och det har gått förvånansvärt bra. Jag har kommit på mig själv att det är på helgen som det går som lättast att jobba. Kanske beror det på lite kortare dagar. Kanske beror det på mindre personal, mer kunder och mindre tid att räkna minuterna till dess att man får gå hem. Eller kanske beror det på att det alltid händer något spännande och helt galet. Jag vet inte. Igår började jag dagen med att sätta igång inbrottslarmet, så nu kommer jag aldrig glömma hur man larmar av iallafall! Det som är synd är att man bara har helg var 12:e dag! När ska man hinna umgås?

RSS 2.0