)/"¤&=(#/%=!)"/(#)!"/#=(¤/piiiiiiiiiiip)=(¤#=/va irriterande

Suck. Det kunde inte ha hänt vid ett sämre tillfälle.
)=?(¤"!)/¤morr)"#¤=)/%?)#"/()ghaaa?)(#%?)=!!!!
Jag sydde just av symaskinsnålen på symaskinen. Halva gardinlängden in!!! och jag har inte ens hunnit börja på att sy i linnet som jag ska ha på mig imorrn?!!!! jag som hade köpt tråd och allt! Snyft. Bröööl.

Någon som äger en symaskin?


Evighetskö på systemet

Jag och A fick inte riktigt allt gjort idag, vilket evighetsarbete det där blev med allt småpill. Men vi fixar det, lätt som en plätt, på söndag hade vi tänkt.

Sedan har jag sprungit på stan resten av dagen med L som sällskap. Kanske var det därför allt gick så fort, med sällskap flyger ju tiden iväg. Jag bytte storlek, jag köpte tråd, men kön på systemet var alldeles för lång för att orkas bråka med. Det blir prio ett imorgon, ett måste helt enkelt!

Nu mat, sen ut med bilen igen. Det är bra att jag får öva på att köra lite bil emellanåt, jag blir så bra på att få motorstopp annars. Bara 3 gånger idag hittills, haha.

Födelsedagen tog slut så fort.

Igår var dagen då jag blev ett år äldre, igen.
Dagen började med två grattis-sms innan 07.00 och sen var det bara upp och hoppa! En godispåse på bordet och en fin grattishälsning gjorde den omänskligt tidiga morgonen som en bra start på dagen. Jag hade som glömt bort att det var igår jag fyllde år då jag har längtar så till på lördag då det är då vi ska fira. Då blir det fest.

En skol-dag som jag hade tänkt skulle vara slut strax efter lunch räckte ända till 16.00 då både min och A´s hjärnor helt enkelt slutade fungera. Sedan blev det bodypump med mamma i Sävar och därefter väldens godaste tårta! Jag älskar mammas marängtårta. Och några paket fick jag ju, fastän jag inte önskat mig något. Bra paket dessutom. Så jag måste säga att jag hade en mycket bra födelsedag som tog slut alldeles för fort.

Och så till den där frågan som alla frågar, om man känner sig äldre? Nä, man gör ju inte det, bara en dag mer erfaren och kanske lite lite klokare! :)

Nu blir det en sväng till A för att skriva klart de där som vi inte hann när hjärnorna dog, haha, och sen ska jag ränna på stan. Byta storlek, köpa tråd och ladda inför lördag.

Godkänd, och nu konditorifika

Vet ni va? Jag blev godkänd! Igår fick jag veta att jag klarade tentan som jag var så deppig efter. Otroligt skön känsla. Så nu är Företagsekonomi A avklarad och godkänd. Ett kapitel, egentligen första kapitlet (med undantag för fristående kurser då) på min utbildning, som nu är avslutat. 4 år låter som en lång tid nu, men med tanke på att första terminen gick såhär fort kommer dom där åren säkert rulla förbi ganska smidigt. Man får ta en termin i taget bara.

I övrigt så gör jag nog inte så mycket annat än försöker förstå mig på formler och har massor med exvationer och andra kostiga tecken som snurrar runt i huvudet. Statistik är tidskrävande att förstå sig på, speciellt sannolikhet. Måste ju säga tack till pappa som räddade våra bekymrade hjärnor idag. Ibland behöver man helt enkelt lite hjälp på traven.

Nu ska vi fika konditorifika. :)

Pi, binominal, sigma och så buggkurs på det.

Ja alltså, det hann hända mycket den här helgen måste jag säga. Afterwork, jobb, födelsedagsmiddag (världens godaste italienska buffé var det), plugg, träning, kaffe och tårta, och massa annat.

Jag var inte alls redo för en ny vecka imorse och efter dessa fyra timmars föreläsning är jag ju inte mer taggad om vi säger så. Jag tar tillbaka allt jag sagt om att kursen på något sätt ska ha varit lätt! Jag är ett vrak. Hur, hur, hur ska de här gå?
I fyra timmar, non stop, malde han på om sannolikhetsteori, massor med bokstäver, siffror, utropstecken, sigman, pi, exvationer hit och kurvor dit, och massa bergrepp som union, snitt, binomial, utfallsrum, väntevärde, normalfördelning, aproximation blahablahablahaaaa. Ni fattar att hjärnan inte klarar av så mycket information på en dag? Just nu ser jag bara ett mörker, svart, djupt, ensamt, otroligt skrämmande. Suck.

Jag skulle nog behöva gå i ide egentligen, lägga mig under täcket. Men trots ångesten och ett nedstämt humör var det ju dags för buggkurspremiär idag.
Det gick bra, J verkar också haft kul, han verkar taggad för han kunde som inte sluta prata om att vad han lärt sig och inte lärt sig på vägen hem i bilen. Jag längtar till dess att man kan, allt är så mycket roligare när man kan.


En huslig morgon.

Det märks att det var länge sedan jag hade en ledig dag, för jag minns inte sist som jag var såhär huslig. Tvättat, damsugit, städat toan, rensat bokhyllan, dessutom hunnit läsa några sidor i kurslitteraturen och klockan är bara 12. Det är rätt bra jobbat för att vara mig.
Jag tror bestämt att jag förtjänar några timmars slöande vid datorn nu.

I eftermiddag ska jag iväg till frissan och få lite färg på kaluffset. Jag saknar fortfarande min frisör som jag berättade slutat, hon var så bra på att förstå, hon hade ju stil. Men dom är ju experter så det blir säkert inte sämre än det är nu.

Sen, när jag är snygg och nystylad, ska jag promenera till Bishop Arms på afterwork. Jag har aldrig varit där så jag hoppas maten är god, annars ska jag njuta av ett glas vin och att jag åtminstonde slipper laga mat själv. Skönt.

Mellanstadiet igen?

Ibland undrar jag om vi kommit tillbaka till mellanstadiet? Igår lärde vi oss nämligen att räkna ut medelvärden och medianvärden. Haha. Ja, som sagt, simpelt kan man tycka. Men jag antar att det kommer att komma formler och diagram betydligt krångligare än såhär så jag håller låg profil ett tag till.

Igår fick jag besök av E som visade mig den otroligt tjusiga vigselringen och berättade lite om livet i allmänhet. Mycket trevligt att få se henne med tanke på att vi sågs i princip varje dag i nästan 12 år i vårat tidigare liv. Vigselringen och mycket annat tyder på att det verkar gå bra för den tösen. Jag önskar dom all lycka i framtiden.
Vi kikade även på en inspelad film från 1995 när vi var små och söta och spelade fotboll mot våra föräldrar. Vad otroligt liten man var! Och jäkligt fula kläder hade vi. Men vilken glädje man hade när man var sådär liten. Det enda som existerade var här och nu, och allt var bara lek.

Idag har det varit läsning i den där svindyra boken ni vet. Jag var tvungen att ta igen dom sidor som jag inte läste igår. Nu ska jag kila över till S en stund och snacka lite skit, så kanske jag orkar ta mig igenom en sida eller två till sen.


Step, äntligen.

Jag har bläddrat lite i 460 kronors-boken och statistiska undersökningar verkar inte bli det roligaste jag gjort i mitt liv. Snaaaark. Men den här gången ska jag minsann inte spara allt till sista veckan. No more!

Nu är det stepmuskel som gäller. Äntligen. Fast det verkar som om mina vänner och jag inte har kommit ur fas när det gäller träningsformer och träningsdagar. Måste styra upp det där för det är ju tusen gånger roligare med sällskap. Idag får jag iallafall sällskap på promenaden dit.


Statistik, och sjuka litteraturpriser!

Jahapp, då var det dags igen. Ny termin, ny kurs, och så förhoppningsvis så klarade jag företagsekonomin också. Vi får se, jag ska ju hålla tummarna i 1,5 vecka nu.
Så, statistik alltså. Läraren var ju inte den skojigaste att lyssna på, och eftersom halva klassen är i Åre på festligheter och nöje nästan ekade det i den vanligtvis proppfulla hörsalen.
Jag vet inte om jag är så jättesugen på statistik och sannolikhet och undersökningar och diagram, men på nått sätt känns det bara så otroligt skönt att momentet vi höll på med innan är slut och att jag får ta nya tag.

Efter lektionen idag skulle vi springa över till akademibokhandeln och köpa en bok som visade sig gå på 460 spänn!! Borde inte studentlitteratur vara billig? Vet dom inte att som student har man inga pengar? Dom borde kunna väja ett billigare papper, skippa färgen, eller göra mindra snygga pärmar, vad som helst? Fast jag måste erkänna att bilder i färg kan göra stor skillnad.
Lyckligtvis var det där den enda boken, av 2, som jag behövde köpa då jag bytt till mig den andra som annars hade kostat mig 800 spänn till!! Galna priser kan man tycka.

Premiärspelade Black Jack.

Tacos på Balder var precis vad som behövdes. En vinflaska senare, och kvällen slutade på Olle´s där jag efter att J försökt lära mig alla regler premiärspelade Black Jack. Första insatsen, första spelet, Black Jack. Yes. Haha, men tyvärr bara nybörjartur. Jag lär nog inte bli någon storspelare, men det kan vara kul att kunna. Det är alltid bra att kunna. Kanske var det pga en viss distration som jag förlorade. Kanske inte tillräckligt skärpt pga alkoholen, eller det faktum att jag spelade mot en gubbe, kanske 75+, på Olle´s en fredagkväll klockan 01.00. Jag undrade nog mest vad farfar gjorde på olle´s efter sängdags`!

Jag hann ju med att nästan slå ihjäl mig påvägen hem också. Vi skulle skynda till taxin och jag ser isfläcken framför mig. Det var som att den skrek "nu kommer jag och tar dig" och jag hann tänka att "jag ska minsann inte ramla" och vips! Det blev inget grasiöst fall vill jag lova och huvudet, armen och rumpan tog smällen. Men jag verkar vara hel idag.


Kallt på riktigt

"Dra mig baklänges på en liten röd vagn vad kallt det är ute!"

Haha, världen roligaste kommentar som Jonas slängde ur sig. Då är det minsann kallt på riktigt!

En öl för att glömma.

Det var en lång, kall och deppig promenad hem efter tentan idag. Jag brukar som alltid kunna säga om jag blir godkänd eller inte, men tentan var svår, jag kunde helt enkelt inte allt, och den lämnade en obehaglig, osäker, nedstämd känsla i mig när jag gick därifrån. Det gör mig nervös.
Just nu känns det som ett ända mörker den där tentan, men jag har bestämt mig för att inte tänka på den nu. Det blir som det blir helt enkelt. Vi får tillbaka den den 28:e, dagen innan min födelsedag. Jag kan ju bara drömma om ett godkänt resultat, annara blir det en deppig födelsedag i år.

Saken blev ju inte bättre av att J ringer och är taggad på fest och sprättar en öl i telefonen klockan 13 på dagen!

Så istället för att ta en öl för att fira ikväll blir det en öl för att glömma och gå vidare. Just nu låter det ju som att det blir tacos på Balder som inledning på kvällen. Kan bli trevligt. 

23 minusgrader, och jag ska överleva?

Helt sjukt. Det är 23 minusgrader ute, och det är som tänkt att jag ska lyckas gå till ÖP utan att förfrysa mina stackars tår?! Jag har dubbla långkalsonger, men tårna!!!
Dagen börjar ju inte på bästa sättet, men nu ska jag bylsa på mig alla kläder jag äger och har och gå iväg till den där äckliga tentasalen.

Tack för att du håller tummen!
Vi hörs.

Det bara måste gå!

Nu har jag sittit på skolan i 9 timmar i sträck och mitt huvud klarar som inte av mer siffror och begrepp. Det bara måste gå vägen imorgon, det bara måste helt enkelt! Klarar jag inte den här tentan vet jag som inte vad jag gör.
Jag hoppas att tillräckligt många poletter har trillat ner och att tentan är busenkel, haha. You wish. Suck.

Pappa borde förklara, han är bra.

Igår bestämde jag mig för att jag bums skulle till skolan, no matter what, idag. Men lik förbaskat så velade jag när jag vaknade. Tur att jag släpade mig iväg i några timmar så att inte dagen blev helt bortkastad. Det går trögt för mig. Idag har jag räknat och räknat, och allt blir bara fel och fel. Och inte kan man fråga någon heller. Jag önskar att Pappa vore här, läste uppgiften, och kunde förklara vad dom menar. Han förklarar som så bra, han tänker smart, förklarar logiskt, på mitt sätt, då kanske jag skulle fatta. Nä, istället gör jag samma fel om och om igen. Suck. 5 lärare, och ingen som är smart, haha. Förlåt, vi tänker nog bara inte lika.

Idag har jag varit på Stepmuskel för första gången på typ en månad. Första passet på mitt nyinvesterade kort. Roligt roligt, men jobbigt. Pernilla hade passet, hennes första pass på 7 år sa hon. Men hon är duktig, bra på att instruera och bra musik. Jag hade faktiskt tänkt gå fram till henne å ge henne lite beröm, men sega jag låg kvar på golvet å pustade alldeles för länge.

Nu ska jag läsa igenom vad jag ska säga på redovisningen imorrn. Vi kom just fram till att den känns mer som en börda som bara måste fås överstökad innan tentan, så det blir nog mycket läsa innantill imorrn. Sen tillbaka till tentaplugget.

Och så har det kommit två avsnitt av ny säsongen av 24. Spännande! Jag längtar.

Måste väcka mig själv, tagga till nu!

Jag som var så peppad igår med hur mycket energi som helst. Och så vaknade jag upp idag, hur trött som helst. Levandedöd var jag, sittandesovande, kaput, jättetrött alltså.
Men dagen inleddes med en otroligt skön långpromenad i det sköna vintervädret. Vädret som för övrigt verkar ha bestämt sig för att bara bli sämre och sämre sen jag kom hem.
En kopp kaffe och lite sköna Frida-favoriter ur högtalarna på den promenade gjorde susen. Ibland är det bara så otroligt skönt att vara hemma själv.

Jag har verkligen försökt plugga, men det går inte bra för mig. Jag vet inte riktigt var felet ligger. Jag saknar motivation, jag saknar den där moroten som driver på, som får mig att gå framåt, göra saker, vilja lära. Det är som att hjärnan helt plötsligt har bestämt sig för att jag inte vill lära mig det här.

Nu ger jag upp och ska försöka väcka min levande döda kropp och peppa inför kvällen istället. Födelsedagsparty med premiär på Shclagerklubben. Fast alla håller bara på att varna oss för den höga medelåldern där så frågan är om man ska bli nervös?! Lite singstar kan det nog bli också. Kvällen får utvisa, men med dom där brudarna blir det nog garanterat trevligt. Måste nog bota huvudvärken jag dragit på mig också. Tjoho.

Morgan Alling i Let´s Dance

Det är ju ingen hemlighet att jag gillar Morgan Alling. Nu sitter jag och tittar på Let´s Dance och vilken kille han är. Han bjuder ju verkligen på sig själv, viftar på höfterna, sträcker på benen och flörtar med publiken. He is my man! Nu vet jag vem jag hejar på, helt klart.
Kanske att jag till och med måste ringa in en röst?! ;)

Fast sen har vi ju Magnus Samuelson också. Världens starkaste man som sveper ut över golvet och styr omkring sin partner som om hon vore en lite bomullstuss. Han är ju charmig den där karln. Stor som ett hus, men verkar så genomsnäll på något sätt. Han måste också stanna.

Däremot ser jag gärna att CarlJans karriär i programmet blir kort. Jag tål inte den mannen! Atchoo (nysning). Jag kanske till och med är lite allergisk mot honom. Haha.

Ibland är ovanor bra.

Jag satte på plattången för att jag skulle platta luggen lite. Jag vänder mig om och kommer på att jag ska fippla med lite andra saker. När jag gick på toa nu, typ 1,5 timma senare, känner jag hur det luktar bränt på toan. Platttången var fortfarande på, och jag hade helt glömt bort att jag ens tänkt platta luggen.
Hjälp! Det kunde ju ha slutat i katastrof om jag låtit den där ligga igång. Tur att jag alltid måste säkerhetskissa, haha, innan jag ska någonstans! Ibland är ovanor allt bra.

Nu ska jag kila över till Linda och säga "Grattis på födelsedagen". Det är hennes dag idag, jag hoppas den blir grymt bra!

Kopp vs. mugg. Vet du?

Dagens diskussion; vad är den definerade skillnaden mellan en kopp och en mugg? och har det betydelse om det är kaffe eller thé?
Kaffekopp, kaffemugg, thékopp, thé mugg.
Jag tror att vi iallafall kom fram till att en kopp är hård. Den kan alltså inte vara av tex plast som sånna där engångs- muggar ni vet. Däremot kan en mugg vara både och. Så när jag säger kaffemugg, då vet ni exakt vad jag pratar om? eller? För en kaffemugg är inte samma sak som en kaffekopp! En kaffekopp är ju en sån där liten, med ett litet öra som man håller i när man dricker.
En mugg känns större. Jag skulle vilja påstå att det är ur en mugg man dricker thé, men man säger ju inte att "jag ska ta en mugg thé" utan att "jag ska ta en kopp thé".

Klurigt, haha. I-landsproblem. Tyder nog på att hjärnan helst av allt vill strejka.

Måste man så måste man! kliva ur sängen, suck

Såhär första dagen efter julledigheterna kändes inte 07.00 som en mänsklig tid att vakna på. Jag ville nog helst av allt slänga väckarklockan i väggen och somna om, men eftersom jag ändå är en duktig flicka nöjde jag mig med ett snooze för mycket och tog mig i kragen. Och *piiiip* vad kallt det var, dessutom!! Jag pressade faktiskt in långkalsongerna under jeansen för första gången denna vinter, och det var mycket välbehövligt.

Kärt återseende men alla klasskompisar. Det känns skönt att vara runt folk igen, för det är ju precis där jag trivs som bäst. Jag började vara rätt less på att bara gå hemma också, man behöver som ett miljöombyte på dagarna så att det känns som att man åstadkommit något, eller så att man åtminstonde kan säga att man tagit sig ut genom dörren en gång under dagen iallafall.

Och jag vet att jag egentligen borde läsa, men ikväll orkar jag faktiskt inte. Punkt slut. Det blir inge sånt ikväll. Sådär, nu har jag bestämt det.


Investeringsdags.

Jag gillar den här snön, den som kommer som stora fluffiga flingor och lixom dalar ner från himlen. Mysigt.

Idag har jag mest suttit med näsan i boken. Fortfarande ett sömnpiller, men jag tar en sida i taget så går det iallafall inte bakåt.
En långpaus hade jag i och för sig mitt på dagen då jag begav mig till iksu för att investera i ett nytt iksu-kort. För det är faktiskt så jag ser det, som en investering i min hälsa, och så är det ju otroligt roligt att skutta omkring på alla pass också. Det blev dock inte så mycket träning för min del eftersom jag fortfarande snorar, men Jonas körde på och jag solade solarium. Så nu är jag lite fattigare men kanske lite brunare (inbillar jag mig iallafall).


Anna is back, och snart även vår dammsugare.

Skönt att kyla håller på att avta, jag börjar tycka det är lite jobbigt med alla kläder, tjocksockar och långkalsonger och täckbyxor och tröjor.

En ledig kvar nu, sen börjar vi igen. Back to normal. Jag hämtade Anna som kom tillbaka till Umeå efter julledigheterna igår och vilket glatt återseende. Hon är ju en pärla och otroligt välkommen tillbaka. Det är nästan så att jag börjat längta tillbaka till skolan lite just på grund av alla vänner och allt roligt vi har tillsammans.
Men sen var det ju det här med läsningen också. Tanken slog mig igår att det bara är typ 1,5 vecka kvar tills vi har tenta, och innan dess ska vi ha läst en bok, kanske öppna övningsboken? haha, ha en redovisning och dessutom hinna med ett case-arbete på tre dagar. Hur ska allt de där få plats på 1,5 vecka? Och desutom hinna fastna i min hjärna? Just nu känns det lite lite lite smått hopplöst och som att det kommer att bli några riktigt långa dagar den närmsta tiden.

Idag har jag iallafall varit duktig och försökt läsa lite, mitt samvete sa ifrån. Men ack vilken tråkig bok det är, som ett sömnpiller. Men jag ska kämpa vidare, det är ju som sagt sista rycket nu. Sedan har jag även hunnit med att luncha med Linda. Mycket trevligt det är att umgås med den där tjejen. Och så har vi hunnit med en sväng på Jula också för att beställa en ny dammsugarslang som av någon outgrundlig anledning (HostJonasHost) har gått av och silvertejpen håller inte längre. Det skulle ta typ 1 vecka så vi räknar väl med 2 för att vara på den säkra sidan, och så hoppas vi att Doris och Sixten (dammråttorna) håller sig borta ett tag framöver.

Nästan påkörd

Man tycker ju att yrkeschaffuörer ska va dom som har vett i trafiken, men jag säger då det; "vilken jävla idiot!". Jag törs nästan säga att lastbilen nuddade oss och jag var tvungen att hoppa undan för att han vägrade bromsa när vi passerade ett övergångställe tidigare idag. Bilen i motsatt körriktning stod stilla och det var fler än vi som passerade övergångstället i denna stund. Tänk om jag hade halkat? eller tänk om jag hade haft ett barn med mig? eller en hund? Jag blev skärrad, på riktigt. Idiot.

Och vad har hänt med vädret? Bara sådär, helt plötsligt, helt från ingenstans bestämde vädergudarna sig för att nu ska vi få vinter och släppte bomben med alla minusgrader! Egentligen ska jag inte klaga för när det är sådär vinterkyligt och solen skiner vill jag inte annat än ut och njuta, men det är som att kroppen inte har hunnit med att ställa om och vänja sig. Det kändes som om fingrarna skulle gå av, och jag som inte ens har ett par vettiga vinterskor lär ju tappa tårna om några dagar.

Nu har vi precis ätit världens godaste middag och tjuvsmakat på biogodiset. Så för tillfället jäser jag på soffan i väntan på filmen. Australia med Nicole Kidman och han Jackman heter han väl?! Jag minns inte riktigt, eller jo, Hugh är de ju, Hugh Jackman. Hur som helst... jag hoppas den är bra. Jag ville ju se chihuahua-filmen men mitt förslag var visst inte så populärt. :)

dissad på nyår

Så blev det 2009 tillslut, men vilken resa dit det blev!

Kvällen som gick från helt oplanerad, till planerad, och så vidare till att totalt vändas igen. Men ack så roligt vi hade.

Det började med jobbjobbjobb, och nästan inga kunder. Att inte alla butiker har stängt sånna där dagar!? Folk anpassar sig efter sånt där, så om alla hade stängt är det nog ingen som skulle lida av det.
Hur som helst, jag slutade klockan 15, hem duscha, byta kläder typ 10 gånger för att sedan rusa ut till skjussen som tog oss till Jonas föräldrar. Där blev det 3-rätters middag som var bland de bättre jag ätit, väldigt gott var det.

Sedan var tanken att vi på något sätt skulle till en fest på stan. Efter många om och men blev färdmedlet buss eftersom vi troligtvis skulle komma att behöva taxipengarna till senare på kvällen. Men när vi sitter på bussen påväg dit får vi veta att vi inte är välkomna dit. Jaha. Ändrade planer. Så vi åker några busshållplatser längre, promenerar till liljansberget till en annan tillställning. Där var taxi till stan redan beställd och eftersom planen var krogen sprättade vi samtliga 3 flaskor med skumpa en timma för tidigt och begav oss till stan.
Massor med folk, jäkla massa dansande, och en helt galet roligt tjej att skaka rumpa med satte pricken över i:et och gjorde min kväll.

Jag fick min skål, jag fick min nyårskyss och jag fick umgås med härligt glada människor. 2009 kunde nog inte inletts bättre. Nu ska vi blicka framåt, 2009 kommer att bli ett bra år.

RSS 2.0