ETT LITET STEG FRAMÅT ÄR BÄTTRE ÄN TVÅ STEG BAKÅT

Igår bestämde jag mig för att jag bums skulle till skolan, no matter what, idag. Men lik förbaskat så velade jag när jag vaknade. Tur att jag släpade mig iväg i några timmar så att inte dagen blev helt bortkastad. Det går trögt för mig. Idag har jag räknat och räknat, och allt blir bara fel och fel. Och inte kan man fråga någon heller. Jag önskar att Pappa vore här, läste uppgiften, och kunde förklara vad dom menar. Han förklarar som så bra, han tänker smart, förklarar logiskt, på mitt sätt, då kanske jag skulle fatta. Nä, istället gör jag samma fel om och om igen. Suck. 5 lärare, och ingen som är smart, haha. Förlåt, vi tänker nog bara inte lika.

Idag har jag varit på Stepmuskel för första gången på typ en månad. Första passet på mitt nyinvesterade kort. Roligt roligt, men jobbigt. Pernilla hade passet, hennes första pass på 7 år sa hon. Men hon är duktig, bra på att instruera och bra musik. Jag hade faktiskt tänkt gå fram till henne å ge henne lite beröm, men sega jag låg kvar på golvet å pustade alldeles för länge.

Nu ska jag läsa igenom vad jag ska säga på redovisningen imorrn. Vi kom just fram till att den känns mer som en börda som bara måste fås överstökad innan tentan, så det blir nog mycket läsa innantill imorrn. Sen tillbaka till tentaplugget.

Och så har det kommit två avsnitt av ny säsongen av 24. Spännande! Jag längtar.