Pi, binominal, sigma och så buggkurs på det.
Ja alltså, det hann hända mycket den här helgen måste jag säga. Afterwork, jobb, födelsedagsmiddag (världens godaste italienska buffé var det), plugg, träning, kaffe och tårta, och massa annat.
Jag var inte alls redo för en ny vecka imorse och efter dessa fyra timmars föreläsning är jag ju inte mer taggad om vi säger så. Jag tar tillbaka allt jag sagt om att kursen på något sätt ska ha varit lätt! Jag är ett vrak. Hur, hur, hur ska de här gå?
I fyra timmar, non stop, malde han på om sannolikhetsteori, massor med bokstäver, siffror, utropstecken, sigman, pi, exvationer hit och kurvor dit, och massa bergrepp som union, snitt, binomial, utfallsrum, väntevärde, normalfördelning, aproximation blahablahablahaaaa. Ni fattar att hjärnan inte klarar av så mycket information på en dag? Just nu ser jag bara ett mörker, svart, djupt, ensamt, otroligt skrämmande. Suck.
Jag skulle nog behöva gå i ide egentligen, lägga mig under täcket. Men trots ångesten och ett nedstämt humör var det ju dags för buggkurspremiär idag.
Det gick bra, J verkar också haft kul, han verkar taggad för han kunde som inte sluta prata om att vad han lärt sig och inte lärt sig på vägen hem i bilen. Jag längtar till dess att man kan, allt är så mycket roligare när man kan.
