Det nalkas vår.
Det är så lätt hänt att man efter att ha träffat någon placerar den personen i ett fack utifrån det intryck man fått. Det är ganska naturligt att göra så, det sker automatisk, på ett ögonblick, innan du ens hunnit lära känna personen tror du dig veta precis vad det är för typ av människa. Fördommar uppstår så lätt.
Problemet är sedan att låta bli att haka upp sig på de där första intrycket, glömma alla fördommar, och ge den här personen en ärlig chans. Det kan vara otroligt svårt, kanske framförallt om man har fått ett negativt första intryck.
Jag hade en sådan person som jag fått ett otroligt negativt intryck utav, fördommarna var många och inte alls speciellt snälla. Men jag är så otroligt glad att jag faktiskt gav den där kvällen den där gången ett värdigt försök, för att då få inse hur otroligt fel jag har haft under alla dessa år.
Det gav mig en tankeställare.
Så otroligt onödligt.
Jag vet inte varför, men det är så lätt att man bildar uppfattning först och, om uppfattningen är åt rätt håll, lära känna efteråt. Helt fel ordning. Jag ska verkligen tänka på det i framtiden!
Sen är det väl ingen som undgått att våren faktiskt börat göra sig tillkänna. Imorse öppnade jag dörren till min lägenhet på vid gavel, bar ut en stol på verandan, för att sedan sitta med en god bok i solskenet. Helt underbart vad bra man mår av solen. Det är som att solens strålar nåt ut i varenda liten cell i kroppen, som vaknar till liv och plötsligt börjar hoppa av både glädje och energi. Det riktigt spritter i kroppen och solen, som faktiskt värmer trots att det bara är mars, gör att jag vill springa barfota på grönt gräs och äta mjukglass på stranden.
Kan vi inte hjälpas åt att längta till sommaren så kanske, kanske, kanske går tiden lite fortare. Det som väntar på nått gott...
Problemet är sedan att låta bli att haka upp sig på de där första intrycket, glömma alla fördommar, och ge den här personen en ärlig chans. Det kan vara otroligt svårt, kanske framförallt om man har fått ett negativt första intryck.
Jag hade en sådan person som jag fått ett otroligt negativt intryck utav, fördommarna var många och inte alls speciellt snälla. Men jag är så otroligt glad att jag faktiskt gav den där kvällen den där gången ett värdigt försök, för att då få inse hur otroligt fel jag har haft under alla dessa år.
Det gav mig en tankeställare.
Så otroligt onödligt.
Jag vet inte varför, men det är så lätt att man bildar uppfattning först och, om uppfattningen är åt rätt håll, lära känna efteråt. Helt fel ordning. Jag ska verkligen tänka på det i framtiden!
Sen är det väl ingen som undgått att våren faktiskt börat göra sig tillkänna. Imorse öppnade jag dörren till min lägenhet på vid gavel, bar ut en stol på verandan, för att sedan sitta med en god bok i solskenet. Helt underbart vad bra man mår av solen. Det är som att solens strålar nåt ut i varenda liten cell i kroppen, som vaknar till liv och plötsligt börjar hoppa av både glädje och energi. Det riktigt spritter i kroppen och solen, som faktiskt värmer trots att det bara är mars, gör att jag vill springa barfota på grönt gräs och äta mjukglass på stranden.
Kan vi inte hjälpas åt att längta till sommaren så kanske, kanske, kanske går tiden lite fortare. Det som väntar på nått gott...
Kommentarer
Postat av: Karin
Jag kan vara med på att längta efter sommaren, lätt!
Trackback
