Brutalt väckt

Brutalt väckt imorse. Jag sov verkligen hur gott som helst och så ringer telefonen, okänt nummer, jaha, tankarna går verkligen inte rakt fram när man inte är vaken, jag svarar... och gissa vem som ringer?
Jo, tandläkaren. Jag fick ett sms igår från folktandvården om att jag hade tid idag klockan 10. Jaha, tänkte jag som inte ens fått en kallelse via posten. Och näg jag igår skulle ringa och avboka den fick jag bara till svar att alla var på kurs och tillbaka kl 8 nästa dag.
Nu är iallafall tiden ombokad och jag kunde såklart inte somna om.

Idag har vi massa lekar med klassen igen. Jag tycker att det är roligt men mitt största bekymmer nu är att hitta en klänning till den där sittningen på fredag. Jag har bara jeans och det var inte tillåtet. Jag är bekymmrad. Ibland önskar man att man var kille så slapp man hålla på att vela och välja. En kostym är ju alltid en kostym.


Det går trögt att läsa. Jag är okoncentrerad. Lite allmänt nere. Orkar inte träna. Allt känns mest trist. Ingen lust. Ingen längtan. Jag vet inte varför. Vad saknas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0