Det är iallafall sol.

Weee. Det här känns ju aaasbra!

Eller kanske inte riktigt. Statistikboken suger energi ur mig som om jag vore en vätskestation i en öken. Jag funderar verkligen hur det här ska gå, men försöker att vara naiv och blunda för det faktum att jag inte är med i matchen. Jag spelar som om jag vore bäst på planen, som om jag vet att vi kommer vinna. Sen om förlusten är enorm, om jag brutit benet, eller blivit utvisad spelar ingen roll. Jag bara låtsas att jag är bäst och blundar.

Inte rikktigt optimalt, men det är iallafall sol.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0