Gamalt kärleksbrev.

Huvudet mår mycket bättre efter saft och äggmackor. Så kanske är jag som ny i eftermiddag.

Måste bara berätta, i fredags innan jag skulle till tandläkaren stannade jag på en snabbvisit i sävar och började rota i min gamla garderob där jag "sparat" gamla skolböcker och liknande (läs "sparat i princip allt möjligt"), som mamma nu gärna vill bli av med.

Jag började titta igenom en del grejer och hittade en skokartong där jag sparat massor med kärleksbrev som en tidigare pojkvän gett till mig. 2003 var detta så ett himla bra tag sen. Det var format som ett hjärta, handskrivet, och hela brevet rimmade. Det fanns nog en liten romantiker i den killen, och jag blev naturligtvis jätteglad.

Hur som helst, det var jättekul att läsa och jag stod och skrattade lite för mig själv på en stol i mitt gamla rum i 3 minuter max, innan det åkte i papperskorgen. Jag vet inte hur jag tänker när jag sparar ALLT, speciellt inte det där. Trodde jag att vi skulle leva lyckliga i alla våra dagar och att jag skulle plocka fram det om 50 år och rama in det? Minnas tillbaka på den gamla goda tiden? Eller vad?

Jag måste sluta spara allt. Punkt slut.
Det är inte saker som gör en rik, det är upplevelserna!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0