By your side.

Jag klär på mig mitt bredaste leende och sätter mig på bussen ner på stan. Kanske hinner jag handla en och annan livsnödvändig pryl också, who knows. Ska bara kasta i mig lite lunch först.




Man försöker förbereda sig för alla situationer man ska in i. Av praktiska skäl. Eller av rädsla för att göra fel. Kanske borde man inte vara så rädd för att improvisera. Kanske borde man tro lite mer på att man duger som man är precis i den stunden. Precis då.

Fast problemet är att även om man gör det, tror på sig själv, så är det som att det inte räcker. För, för att du ska lyckas måste någon annan också tro på dig! Ge dig en chans. Det som är svårt är inte att ta chansen när den kommer, det som är svårt är att få chansen...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0