Tillsammans

Jag tror jag funderar alldeles för mycke... Över saker som ännu inte hänt. Som kanske aldrig kommer hända. Vilket låter otroligt onödigt. Så vi bestämmer nu att vi lägger ner och lämnar de till våra framtida personligheter för dom att ta tag i.

Onsdag, redan? Eller har vi inte kommit längre? Jag tycker veckan springer förbi, kanske för att jag har smygstartat med korta lugna dagar? Eller kanske för att jag haft något att fylla dagarna med? Det enda jag saknar just nu är faktiskt sovmorgnarna, inte till 12 så halva dagen försvinner, men den där extra stunden i sängen i lugn och ro, tillsammans med dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0