Vardagsterapi
Lunch i parken igår va precis va ja behövde efter ett uselt morgonhumör, trötta ögon och alldeles för mycket kaffe. Sen gick resten av dagen som på räls, sprang på lillasyster (glädjekick) påvägen hem, och avrundade dagen me en lång kvällsprommis i solen.
Och Som ja saknat mina promenader kände jag då. Jag som gick var och varannan dag hade liksom glömt bort hur mycket de gav mig. De va min tid för mig själv, min tid att reflektera, landa, bearbeta, eller bara komma bort och låta hjärnan tänka på ingenting. Min vardagsterapi.
Och efter dagen morgonpromenad mår jag som en prinsessa. Bra start på en fin fredag.
Kommentarer
Trackback
