Afrodans
Vilket lyckopiller. 2 år sen sist. Men lika galet roligt som jag minns. Istället för att lyfta skrot som vi egentligen inte kände orken för fick ja med mig karln på ett afropass. Vi fuldansade kan man säga. Och skrattade. Och blev svettiga. Och kommer förmodligen även få vår beskära del av träningsvärk imorgon. Vilken lycka!
Tack älskling för att du ställer upp på alla mina tokiga spontana tvärvändningar. Glädjeenergin sprudlade!
Kommentarer
Trackback
