ETT LITET STEG FRAMÅT ÄR BÄTTRE ÄN TVÅ STEG BAKÅT

Jag hoppas att något sånt aldrig behöver hända i verkligheten!!

Som nybliven förälder har jag gjort en del upptäckter, tex;

-"Tänk om" är någonting man tänker hundra gånger om dagen. Tänk om någon kör in i oss när vi är ute med bilen, tänk om någon tappar henne, tänk om jag tappar henne, tänk om hon ramlar ner för skötbordet, tänk om vagnen välter, tänk om hon blir sjuk. Osv osv.

-Det går att säga ordet "hej" ungefär hur många gånger som helst på en dag i olika tonfall utan att känna sig tjatig.

-Får man sova typ tre timmar i sträck har det varit en "bra" natt och man känner sig pigg. Skulle någon sagt de till mig innan skulle jag skrattat och trott att att dom skämtade, jag behövde mina åtta för att överleva så var de bara.

-Att vistas bland andra med en bäbis ger sjukt mycket uppmärksamhet, typ mer än en hundvalp. Plötsligt hamnar man i andra hand och folk pratar med bäbisen och inte med dig.

-Bajs har blivit det dagliga samtalsämnet. Och det är liksom inge konstigt. Har hon bajsat? Var det mycke? Lite? Hårt? Mjukt? Konsistens kan också diskuteras.

-En del säger att det inte finns fula bäbisar, men det finns det iallafall i mina ögon. Din egen bäbis kommer dock aldrig vara ful (som jag var rädd för). Det är den sötaste bäbisen som finns, en perfekt kombination av er båda. Och du kan titta på han/henne i timmar och förundras över hur ni faktiskt lyckats skapa en så perfekt liten varelse. Finast är bäbisen när någon annan håller i henne. Du saknar efter typ två minuter (helt sjukt kort tid).